Ja då var man ensam då... känns inte alls bra.. Maken är borta på 40 års kalas & sonen hos sin mormor eftersom jag ska hämta min kompis från sin klasskompis & vet ju inte när det blir & heller inte när maken är hemma.. Saknar sonen redan nåt otroligt mycket... Han har det självklart bra & kommer nog sova så gott eftersom det inte blivit nån lur idag. Vi har varit på marknaden en sväng.. Uuuh vad mycket folk det var där.. Var lett efter ett par timmar vill jag lova men eftersom bonussonen var där med en kompis hade vi lovat att vara där till typ tre.. Och allt som jag kom hem med till slut var ett fodrat regnställ & vindruvor.. Hade tänkt köpa overall också till fisen & då skulle vi ta det på vägen till bilen.. Blommor skulle jag också ha.. Men pga ej fungerande mobilnät & letande efter bonusson fick jag ta vagnen med Isak & gå till bilen & det är hopplöst att titta på nåt när man har vagn att se efter också.. Så var så jäkla grinig så det inte var sant förut. Berodde nog mycket på hormoner & att jag var så sliten.. Riktigt fräste om mig stundvis kände jag.. Synd när det blir så & får så dårligt samvete eftersom det går utöver alla i min närhet.. Och nu sitter jag här hemma ensam & allt jag önskar är att nån var här med mig    ångrar så fruktansvärt att jag sagt ja till att hämta.. om inte hade jag haft sonen här i alla fall.. 

 Annars har det inte hänt sådär jättemycket.. Fick en telefon i torsdags som skrämde skiten ur mig.. Typ vid elva ringde telefonen.. Dagis stod det på displayen.. Bara det fick hjärtat att dunka extra.. Dom ringde & berättade att sonen slagit i bakhuvudet. Han var som han skulle, inge tendens till illlamående & verkade vara sig själv. Heller ingen bula.. Men dom ville berätta detta för mig. Och för det är jag tacksam. I alla fall fick jag göra som jag ville, om jag ville hämta eller ej.. Om dom skulle lägga honom att sova eller inte.. Sade jag skulle återkomma för ville prata med maken. Ringde honom & kände hur nära tårar jag var. Efter lite fram & tillbaka kommunikation ringde jag sjukvårdsupplysningen. Och där fick jag den raddan med råd & rön. Jösses säger jag bara. Fick lära mig mycket nytt. Dels att sova inte är nåt problem & att symptom efter slag i bakhuvudet kan komma efter en vecka.. Så med andra ord är det bara att hålla koll i några dagar till. Och tro mig han är fullständigt normal & i 150 så än så länge har det inte hänt nåt & tvivlar på att det gör det också   

 Från det ena till det andra... Kommer så väl ihåg denna marknadshelg för två år sedan    då var jag inte på nån marknad inte. Utan denna helg hade vi på sjukhuset & patienthotellet med vår nyfödde ängel & prins    Till tisdagen är detta exakt 2 år sen. Förstår inte var dom två åren försvunnit. Poff har det sagt känns det som... Och nu händer det så mycket varje dag & spec med prat. Nya ord varje dag i stort sett... Min älskade son   

 Funderar på att lägga mig snart.. Marknaden har tagit fullständigt kål på mig & har ändå ingen här.. bonussonen förstås men där är det datorn som hägrar.. I morgon får vi besök också & just nu känns det inte alls bra.. Fastän jag städade igår så ser det ut som ett bombnedslag idag... Jippi så kul det är när det blir så... Not.... Så det är bara att börja om på nytt känns det som.. Skojigt värre.. Nej blir soffläge en liten stund nu.. Har en liten krabat i magen som verkligen gör sig påmind.. Kullerbyttor känns det som.. Börjar bli lite smått obehagligt då jag tror platsen börjar bli liten för just det    Ha en trevlig kväll