Grått & trist är det... hela vardagen... Fast helgen måste jag säga har varit helt okej. Isak har varit hos sin far denna helg & Noah halva. Måste säga det har varit lite skönt att få lite andningsrum & egentid. Och som vanligt är dom hur snälla som helst när inte jag inte är i närheten. Inga problem med läggning & sover länge... Riktigt kul... hmm... 

Men i lördags var jag & tjejkompisarna på fest. Var en riktigt rolig kväll helt till det blev en diskution om vad jag har rätt till osv.. Och tyvärr blev det en nedtur för mig för var väl inne på kvarna typ en kvart innan jag kände ångesten komma så åkte hem. Utöver detta var det en lyckad kväll...

Och än så länge kämpar jag med att få nånstans att bo... Detta är helt & hållet ohållbart. Försöker med allt... Ringer folk som ska sälja lägenheter... Allt som jag kommer på... Men ingenstans får jag nån chans... Försöker att tänka positivt & göra det bästa av denna situation men inte så lätt.... Alltid är det stunder på dagen man känner man bara vill ge upp... Ska också försöka få tag i en advokat... Borde stå nånstans i lagboken att jag pga min situation med barn har nån sorts förtur på bostad från bostadsförmedlingen.. Allt jag hör från dom är: Vi gör så gott vi kan, snart blir det ordning... osv... Det kommer fler lägenheter... Men ändå, ska jag bli knäpp först eller vad då?... Nej som sagt försöker för närvarande allt.... Har en del att göra denna veckan då vi har dop till lördagen så har tack & lov nåt att göra... 

 Jag vet att det snart ordnar sig, men frågan är hur länge är snart för min del? Hur länge måste jag egentligen vänta på att få nånstans att bo? Tydligen hjälpte det heller inte så mycket med brevet från min läkare heller.. tyvärr... Så just nu känns allt skit....igen....