Lovade att jag skulle bli positiv & nöjd & glad & blablabla... Orkar inte... detta var ett slag i magen...En kniv som vrids åt gång på gång på gång... Tänka sig att jag en gång bönade & bad den skitstöveln att ta oss tillbaka... Det här var en rond jag hade velat slippa... Jag är yr, illamående...går mest runt som en zombi... Hoppas dom är nöjda över att få mig må så här igen.... Orken är som bortblåst...Lika så glädjen av att leva.. Just nu i alla fall... Barnen ska till sin far om en stund... Ser inte alls fram emot lämnng.. Att behöva se honom.. det j.... äcklet... Samtidigt är jag lite glad över att dom ska dit eftersom jag inget orkar... Då ser man åter botten igen.... Mörkret & ingen ljuspunkt... När ska detta vara över för min del? 

Skulle behöva städa klart sen när barnen är borta... men... noll energi... Har i alla fall bara golven kvar så lite har jag fått gjort ändå.. Nej ny dag i morgon... En förhoppningsvis bättre en....... 

Vaknade med huvudvärk idag fastän natten faktiskt varit bra. Noah & Isak vaknade samtidigt, gav Noah nappen & Isak fick följa med in till mig. Isak sov till halv sju & Noah till kvart över. Inget hostande på kvällen, natten. Så det funkar.    Vi börjar få in det där med den saken. Men ändå känner jag mig nu totalt orkeslös.. Blä dag helt enkelt. Får förresten se hur länge jag får skriva då Noah nog snart vaknar tänker jag. Duktig idag med. Promenad till dagis & en omväg tillbaka hem    Skulle behöva göra lite nytta här hemma men allt känns som sagt blä.. Orkar liksom inte.. Har i alla fall tvättat lite kläder. Så får vi se om jag snart orkar ta tag i städningen. 

 Har funderat lite på hur jag uppfattas av er som egentligen inte känner mig utan bara läser här.. Gnällig, arg, sorlig, deprimerande? Haha egentligen är jag inte så. Ni kan nog förstå varför jag varit som jag varit när saker & ting är som dom är. Men egentligen som person är jag väldigt snäll, omtänksam. Sätter mina närmaste allra först & tänker gärna på mig sist. Sedan vill nog många påstå att jag är pessimist men jag kallar det hellre realist. Det är först nu efter allt det här jag har börjat tänka lite på mig själv. Eller beror ju helt klart på i vilken mening. Just vad gäller att äta bra osv är jag inte alls duktig. Lever på morötter & yougurt haha om inte jag blir bjuden på mat nånstans typ av mina föräldrar    Men på så vis har det ju gett resultat i vikten. Och nu vill jag ju självklart inte upp igen. Inte många kilon kvar till mitt mål nu    Men om jag nånsin kommer bli duktig med mat igen återstår att se... 

Idag hade jag tänkt ta ett litet samtal med nån... Vill för denna berätta min sida av hela historien... Tror inte denna någon fått höra hela versionen & det vill jag berätta... Varför det är som det är & varför jag gör som jag gör.. 

Verkar i alla fall som om vi har nått en överens stämmelse.. Inte det lättaste men nu är det gjort. Bara få allt rätt & riktigt på papper & så.. Ska nog också få till ett skrivet avtal gällande barnen. Då har man allt rätt gjort.. 

Nej dags att börja göra lite nytta tror jag.. Försöka vakna upp ur denna orkeslösa dvala.. Och i kväll ska barnen till sin far.. Får se vad jag hittar på då.. Och Isak ser jag då inte förrän vi är i Karlstad i morgon då han blir hämtad av sin mormor hos sin far eftersom han ska sova där.

Nej ha en bra dag hörrni... Och berätta gärna för mig er uppfattning av mig. Vore intressant att höra