Hade på känn att barnen snart skulle bli involverade i Runes "nya" förhållande eller vad man kan kalla det. Vet Jonathan ska få möta henne & hennes barn ska få möta dom & vice versa. Då satte klumpen i min mage in. Visst jag förstår att det kommer hända förr eller senare.. Men bara tanken på att ex lilla älskade Noah ska sitta & gosa i hennes knä eller nåt får mitt hjärta att blöda.. Förstår ni? Så svårt har jag att släppa dom in på nån annan... Det är jag som ska gosa, ge pussar & kramar... Det är mina barn..... Också tanken på att Isak kanske ger henne en kram eller tycker hon är bättre eller nåt får magen att isa    Är jag för dum? Jag vet jag bara måste godta situationen... Det är som det är men bad snällt om dom inte kunde vänta lite till med att involvera mina barn då jag misstänkte att det annars skulle hända denna veckan. Erbjöd till & med att han i så fall inte behövde ta dom då jag har lite svårt för det än.... Och han sade det var okej & han skulle ta dom. Ingen som kunde ta min plats som doms mamma.. Nej det vet jag väl men oavsett fruktansvärt tufft.. Behöver ha min rådperson nära den dagen det händer för att ge mig goda råd    Hon har så mycket bra att komma med då hon varit i typ samma situation som ja båda kan man säga. Och allt som hon tidigare sagt har blivit som bortblåst då jag helt enkelt tyckte det blev för svårt just nu... att ens tänka på det... Och för att vara helt ärlig så förstår jag inte helt varför dom ska blanda in barnen alls än.. Jag menar hur ser doms framtid ut? Hur ska det kunna bli nåt mera allvarligare? Ingen kan så att säga egentligen flytta på sig med tanke på barn & så... Så begriper inte riktigt det.... Usch fick mer att tänka på igen... Som sagt visste det skulle hända förr eller senare men inte än..... Och tack & lov ska jag få förbereda mig lite mera.. Han är ju snäll också som väntar in mig lite, mitt psyke. 

 Och annars idag har det varit väldigt bra. Isak har slutat med nappen dagtid. Gått jättebra hos doms far så väntade mig också att han skulle pröva sig här. Sagt & gjort. Men förklarade att nappen hörde endast till sängen nu. Haha och då skulle han ligga i sängen & "kose" sig lite som han säger. Och den gav jag med mig & han låg där inte ens i fem minuter. Och så fort han gick upp kastade han nappen på sängen.   

 Och sen så passar jag mina vänners kanin. Har tidigare själv pratat om att kanske skaffa en nån dag. Och vet ni vad? Aldrig!! Haha med min städmani haha absolut inte. Det funkar inte! Oj oj oj vad han skräpar ner. Hihi men han är ju gosig & trevlig. Tyvärr är inte Gizmo lika nöjd över detta besök då han skäller på honom flera gånger om dagen. Han är nog mest nyfiken än nåt annat. Och nu har han tack & lov börjat lugna sig.

 Och vet ni? Barnen somnade vid 18??!! Noah somnade vid flaskan & då ville Isak också sova. Och jodå där somnade han utan några protester eller nåt. Räknar med att det blir lika tidigt i morgon tyvärr som idag då Noah somnade så tidigt.. men är inget för att tvinga dom vara vakna. Jag överlever tidiga morgnar    Är nog värre för grannen   Och vem vet dom kanske sover länge ändå. Haha ja hoppet är det sista som lämnar oss är det inte så    Vi hoppas på runt halv sju. Hehe. Det får morgondagen visa. 

Ordningen återställd & barnen hemma igen    Och här har det varit morgon sedan halv sex!!?? Kanske inte så konstigt då Noah inte sov en andra lur så då somnade han så tidigt som 18 igår. Och annars i helgen har det varit lugnt. I lördags hämtade jag Noah som planerat & vi åkte på kaffebesök till en kompis. Och på eftermiddagen/ kvällen åkte vi till Rune & där bjöd jag dom på sallad som vi åt ihop. Och visst är det lite märkligt & ändå skönt att det finns inga känslor kvar    Inte ens att hennes dusch saker var där gav mig nån känsla. Inget annat än likgiltighet. Och det är ett stort steg tycker jag. Ett steg i rätt riktning. Så med andra ord är jag definitivt klar med honom känslomässigt.   Och igår åkte vi på stranden ihop. Jag & Isak åkte i förväg då Noah fortfarande sov. Visst blir det lite konstigt att vara ihop på det sättet, men det säger sig nog lite självt. Men ändå glad att vi kommit så långt för barnens skull. Kommer ju aldrig glömma vad han gjort & vad som hänt men jag klarar lägga det bakom mig & se framåt i stället. Och jag mår bra. Väldigt bra. 

 Livet går vidare & mitt liv är med barnen. Dom här dagarna nu ska jag njuta med barnen innan dom ska till sin far på onsdag kväll. Och resterande av veckan blir fullt upp då jag först på torsdag ska lämna bilen för framrute byte & sedan fredag ska den till Karlstad på reparation. Och efter det ska jag åter få barnen tillbaka.   Nej nu är det dags att komma sig ut på en liten promenad. Vad det blir resten av dagen vet jag inte riktigt. Inga planer & tar det som det kommer   

 Och (tack & lov) känns det lite svalare i luften. Man ska absolut inte klaga men ingen höjdare med två små barn när det är närmare tretti grader ute & för min del svårt att sova. Men skönt ändå. Varit en knallsommar hittils. Ha en fin dag!!!