Har egentligen inte mycket att säga... inget positivt i alla fall... formen & humöret är detsamma... Och orsaken till detta håller jag för mig själv... Jag vet jag måste vända på mitt humör snart... Ser ut som jag känner mig för tiden... som om jag inte bryr mig om nåt... inte ens mig själv.. Jo nåt bryr jag mig om & för tillfället det enda & det är barnen.... Nåt positivt har det varit idag. Gick på vågen bara för skojs skull. Trodde inte det hade ändrat sig men jovisst. Ytterligare två kilo borta. Så nu är jag på totalt minus 17 kg!! Ofattbart... Att jag kunnat tappa det.. Alla dom där kilona. Hur stor var jag egentligen? Och inte direkt så att jag kämpat för dessa kilo, utan det har bara gjort sig självt... Och nu måste jag snart ta en ny shoppingrunda. Byxor har jag fått tag i men nu verkar det som om dom flesta toppar hänger som säckar på mig... Ska nog till Arvika på onsdag så får bli en tur & titta där isåfall... Men känner att jag nog vill gå ner lite till & börja träna ordentligt. Fast det var det här med tiden då. Men har möjlighet att träna en liten stund när barnen är hos sin far. Så får se hur det blir. Kan ju göra mycket hemma... Och  funderar på att åka bort nästa gång barnen är hos sin far.. Men så har jag också ett stort kontrollbehov & litar inte helt & hållet på vissa som gör att jag har svårt att åka iväg sådär.... Får fundera lite till.... Ska ge mig själv en sista dag att deppa ihop.. imorgon är det dags att vända blad & på tänkandet... jag får tänka lite annorlunda helt enkelt... vill nån inte ha med mig att göra så får det bara vara så...

Och idag började Isak på dagis igen. Vi promenerade dit & när vi var där fick jag helt ångest. Haha Isak var inte ett dugg ledsen medan jag bara ville ta honom med mig tillbaka. Och jag & Noah tog en omväg hem. Och när vi väl var hemma var saknaden efter Isak väldigt stor.. Visst får lite egentid med Noah & vi busade & myste. Men blir så himla tyst & konstigt utan min pratande snart treåring... Och så finns det stunder på dagen som jag verkligen känner att jag vill börja jobba igen... Bara nån dag i veckan eller nåt.. Men men det går ju inte. Och jag vet så väl att tiden när dom är så små försvinner så fruktansvärt fort. Så får tänka så...  

 Imorgon har jag ett par samtal att ta. Ett till ett ställe, säger inget mer än så. Och ambassaden för att efterlysa personnummer.. Är drygt 20 dagar tills vi åker & måste ju snart ha det... Och så måste jag ringa & höra ang min telefon som jag skickade in förra veckan. Och sidan jag ska logga in på visar att inget hänt med den förutom att den kommit fram.. Och detta var som sagt förra veckan & det skulle bara ta ett par dagar... Och saknar den.... 

Nej nåt mer negativt idag får ni inte nu   Kul att läsa min blogg eller hur? Vet att flerparten läser endast av nyfikenhet & inte för att det finns intresse.. Men det är väl så det är....