Ja äntligen verkar veckan från h-vete vara över & haft en ny start idag & en helt annorlunda sådan. Noah har varit totalt hopplös. Bara gråtit när han inte sovit. Inget som varit bra. I fredags bad jag mina föräldrar om hjälp för kände att jag inte pallade mer. Inte fått sovit ordentligt & inte fått gjort nåt alls. Kände att jag verkligen behövde den hjälpen. Och så underbara som dom är så tog dom barnen!    Och själv gjorde jag allt som hängt över mig innan jag bara satte mig ner & andades. Och kändes så himla skönt att jag fick undan allt det där.. Men visst är det underligt, inte kunnat sova mycket på hela veckan men när jag först har den möjligheten kan jag inte det när jag är ensam heller    Men men jag fick i alla fall vara lite för mig själv. Och i lördags gjorde jag ett sista försök att bona dessa förbannade golv. Och äntligen syns det!!! Men jisses vad jobb det var innan vil jag lova. En omgång med skurning med massa grönsåpa. Nästa med klorin & ättika. Och sist bara vatten. Och fläckar som inte gått bort innan gick bort! Och boningen satte sig så nu är golven fina & blanka! Och när jag åkte hem till mina föräldrar var det första jag fick höra: Vi förstår varför du är sliten. Ni anar inte hur underbart det kändes att få höra det! Att det inte bara var mig som började bli knäpp. För Noah höll på, dagen lång. Halva natt till igår & stort sett hela söndag. Tack & lov tog barnens far dom några timmar extra igår. Och jag bara låg på soffan & där låg jag dom timmarna. Klarade inte sova på soffan även fast jag gjorde starka försök. Så när Noah var hopplös att lägga igår kände jag att jag också lika gärna kunde sova. Och jo vi somnade & natten var lugn. Alldeles underbart. Är som en helt ny människa & Noah också var helt annorlunda idag. Han var sitt gamla jag igen! Hinner inte skriva mer just nu. Har mer på hjärtat men barnen kommer strax. Hör av mig i morgon igen!