Har så otroligt mycket som snurrar runt i huvudet... Inte något negativt.. egentligen.. tror jag.. eller nåt... Och jag skulle så gärna bara vilja rasa ur mig.. men inte kan jag skriva det här & heller inte prata med någon.. vilket känns otroligt jobbigt på sitt sätt... Just dom här tankarna har jag inte behövt ta ställning till... och självklart börjar jag överanalysera saker.. ena stunden känner jag mig så otroligt dum.. nästa skäms jag.. och sedan bryr jag mig inte... Men mest känner jag mig mest dum... åå vad jag skulle vilja bara rasa ur mig alltihop... Den där känslan att inte riktigt veta... Just det, var det här med kontroll ja haha. Det värsta är nog osäkerheten.... jämfört med alla andra känslor.. tycker inte om det.. Och dom stunderna känner jag mig otroligt dum... Just nu saknar jag den som var en så stor del i mitt liv.. Vill bara plocka upp telefonen & prata ur mig... Men jag vet inte om jag kan... Jag vill bara för att jag ska få ut saker & ting, och få en annan syn på saken... Men vet inte om det är rätt... baaah... Vill bara ha lite råd... 

 Samtidigt gnager det något i mig & helst skulle jag vilja "fråga" saker & ting rakt ut... Men vågar inte... Vill inte skrämma bort... Så jag får helt enkelt hantera detta jag aldrig trodde jag skulle behöva. Men det går bra.... Det är det här med tron, tro på sig själv. Försöka släppa in & ta åt mig oavsett hur svårt det kan vara.. Försöka lita på... ja allt det där... Men det är bara att ta saker som det kommer.. avvakta & se. Finns inget annat att göra... På sitt lilla vis är man nog bara en i mängden.. Är det inte så mån tro.. 

 Nej jag måste bara släppa det här oavsett hur mycket det surrar på. Jag & mitt analyserande huvud   Om man bara kunde sluta med det haha bara stänga av. Gud så skönt det hade varit.