Ja då är det onsdag morgon... klarar inte sova    vaknar av värk och speciellt handen.. brydde mig inte om skyddet igår kväll när jag lade mig så får väl skylla mig själv.. trodde det var på väg att bli bättre men nu har jag svullnat & det värker som tusan.. Det har varit några intensiva veckor & än är man inte färdig på långa vägar.... och jag känner inte riktigt den glädje jag borde... Dels det enorma misslyckandet med trappen.. fan vad ledsen jag är.. så den ska jag ta tag i igen när jag blir barnledig igjen en längre stund. För då börjar jag helt enkelt om på nytt.. Slipa, tvätta & sedan börja om från början.. Känns sjukt trist när jag lagt ner dryga 30 timmar på den.. Men vad ska jag göra? Vill ju vara nöjd med den och det är jag definitivt inte.. Allt blev så hastigt & på sätt & vis är ju det egentligen bra för hade aldrig i världen kommit så långt. Men är sjukt nöjd med resultaten annars, både ute & inne. Men en sak till som får mig lite nere är hur sjukt mycket pengar som gått i det sista.. Fan undrar jag vad den totala summan egentligen kommer landa på. Svaret kommer senare när jag rensat kvitton & satt det på listan. Då kan jag räkna den totala summan. Men är ofta så att renoveringar oftast blir dyrare än vad man först förutsatt. Och det känns konstigt att på några år att säga att jag är helt nollad. Men jag vet att bara jag kommer på fötter igen så ska jag nog snabbt kunna spara ihop en del. Men oavsett innan jag börjar med köket som står näst på tur ska jag definitivt räkna ordentligt & dubbelkolla flera gånger om pluss att jag ska ha till oförutsedda grejer. Planen idag är att åka på tippen. Med renovering följer också en hel del skräp pluss att jag slängt ut en del andra grejer. Så det ska bli skönt att få bort fast vädret är inte helt på min sida med lite regn. Funkar så länge det inte rasar ner i alla fall. Och så är det, det här med min sk pall soffa... Jag får inte ihop den som jag såg för mig det & eftersom ekonomin ser ut som den gör för tillfället så får jag inte gjort något åt den. Ska i alla fall försöka att slipa  & måla men madrasser & kuddar är bara att glömma för tillfället.. Och allt känns bara såå otroligt jobbigt just nu. Och det som förstör glädjen är ju att katten fortfarande saknas    Vi har gått promenader & ropat utan resultat... varje kväll när barnen sover går jag runt i området i buskar & snår. Ropar & gråter... Och börjar inse att han nog inte kommer att komma tillbaka.... att fallet ändå tog såpass hårt att han fick invändiga skador & "gått för att dö" som katter har en tendens att göra.... Och det känns enormt tufft då han verkligen satt ett stort spår i mitt hjärta... Och på under ett år har man då förlorat två familjemedlemmar... Först Gizmo... Och nu Tarzan.. Men ska inte ge upp helt än utan ska skriva lapp & lägga i postlådor runt om i Töcksfors.. Måste bara hitta någon med en skrivare & så får det kanske bli att jag måste upp på jobbet & kopiera ett ex antal.. får bara dubbelkolla med chefen så det är okej... Isak har pratat om att han tycker vi ska hänga upp affisch så får göra det. Men livet är bra konstigt.. så fort man har något att glädjas över så händer något som får fötterna på jorden... Men ett liv är ändå drastiskt av det sk ödet... Men så har det sett ut för min del så länge jag kan minnas.. Har väl något med balans att göra.. Man ska inte få vara riktigt lycklig & glad. Och jag var det. Så nöjd & tillfreds med livet som det var. Egen lägenhet, mina grabbar & min högt älskade & numera saknade katt. Men har inte riktigt den känslan nu och det är för hålet som finns i mitt hjärta.. Nej man får försöka se det positivt & hoppet är det sista som lämnar en sägs det & det är ju faktiskt sant. 

Hur mår ni där ute? Jo med mig är det väl okej.. Är mest orolig & rädd för min älskade katt som är inne på sitt tredje dygn som borta    I fredags morse halkade han ner ifrån balkonräcket och vi pratar dryga 10 meter om inte mer. Jag såg honom resa sig upp & springa iväg haltande. Jag var nere på mindre än en halv minut men ändå var han som totalt borta & inte sett honom sedan dess    Och jag har varit så orolig då det varit väldigt varmt ute helgen som var... Och inte alls likt honom att försvinna så..  Jag kan förstå att han blev rädd & chockad men hur länge orkar han vara utan mat & vatten? Idag regnar det visserligen & hade förhoppning om att det skulle locka fram honom... Men än så länge resultatlöst.... och är tacksam för alla som letat & håller ett öga uppe.. Men han är en skeptisk katt & det gjorde inte saken bättre i fredags när dom klippte gräset här. Så nu tror jag att han är såpass skadad att han gått för att dö... och det gör så ont i mitt hjärta.... Och att vi om mindre än en vecka flyttar gör ju inte saken bättre. Men tur man har så underbara grannar som håller koll medans jag hållit på i den andra lägenheten   Och om Tarzan inte är tillbaka innan flytt kommer dom hålla koll då också. Men jag hoppas innerligt att han bara helt plötsligt skrapar på dörren innan dess. 

Och annars då, jo man har hållit på i min lägenhet hela helgen lång. Jösses säger jag bara. Vilken förändring det blivit både ute & inne. Så nu väntar man bara på att pappa ska komma hem & göra det sista så är det dags att flytta in!!!!    Trappen blev inte superbra, men får ändå försöka att se det som så, att jag har gjort det bästa jag kunnat & får vara nöjd med.. i alla fall för stunden.. Har god lust att slipa ner trappan igen & köra ett lag med vit lack.. men jag har barnen hemma hela veckan så det hinns inte. Får lägga ner det för stunden & se om jag tar det senare kanske. Idag är planen att bara ta det lugnt med mina barn & så ska vi ut på promenad för att leta efter katten. Ger inte upp. Dessutom är barnens kusin på besök och ska vara här hela dagen. Kul för barnen. Haha om dom lyckas hålla sig vänner hela dagen vill säga. Tur att vädret ska lätta lite så vi kan vara ute sen   

 Ha en fin dag!