Söndag morgon. Dimman ligger tät och graderna visar på 8. Hösten är ändå en fin årstid som jag även tycker om alla andra årstider   Alla har sin charm. Vad gör jag då uppe så tidigt? Haha ja det kan man undra sig för lyckades inte sova så mycket längre. Och ska inte klaga för sov till halv sju igår    och har sovit nätterna i genom så det är skönt. Fredagens dipp är i alla fall förbi & den varar som sagt inte alls länge när den väl kommer. Så igår så fick jag städat färdigt här hemma, har t o m putsat fönster & fått upp nya gardiner. Var behövligt efter alla vidriga kryp som lämnar sina fina spår    Försöker även kämpa & lära den där lilla skrutten att använda kattoan. Upptäckte ifår att hon börjat använda klätterställningen.. Hur kommer det sig att mamman ska vara så duktig att lära allt ut allt möjligt men inte just det?? Så det är bara att sätta henne i lådan med jämna mellanrum & hoppas hon snart lär sig. 7 veckor har redan passerat.. skrämmande fort det går. Men hon får vara kvar i några veckor till i alla fall. 

 Nog om det. Tog mig en rejäl pw igår också och det är bra med promenad för fick ett jädrar anamma och bestämde mig för en viss sak. Det är en lite sak som gnagt mig och irriterat mig lite men nu bestämde jag mig för att nej tänker inte alls lägga ner mer energi & tanke på just det för det hjälper inte ett skit. Nåja några timmar senare klarade jag inte hålla det   Men en tröst i det hela är att det blev inte så pinsamt som jag trodde det skulle bli (Jag vet jag flummar igen men det gör jag medvetet)

 Men då kommer jag tillbaka till ämnet ärlighet. Vilket faktiskt kan sägas har legat som ett tema hela veckan. Varför är inte dagens människor mer ärliga mot varandra? Nu säger jag inte att allt ska läggas på bordet, man måste ändå ha en fin linje & tänka efter lite. Men det jag blir oerhört trött på är att varför kan man inte bara säga som det är? Jag tror jag har typ två människor jag känner är & kan vara rakt på sak. Att det du får är vad du ser & frågar man efter ett ärligt svar så är det just vad man får. Och jag saknar det hos många andra. Sedan har vi andra kategorier av människor. Sådana som påstår sig vara det men egentligen inte är det. Jag ligger nog lite emellan tror jag. Förr vågade jag inte säga varken bu eller bä. Men nu drar jag mig inte för att säga vad jag menar. Undantaget är här, det finns saker jag inte "får" skriva, sedan finns det saker jag inte kan skriva av hänsyn till ev inblandade människor. Men annars försöker jag faktiskt att tala med personen det gäller i stället för att bara stå & gnälla. Som jag är så gillar jag att få ett klart svar. Hur svårt ska det vara?? Visst om det kanske kan göra lite ont till att börja med om man skulle få svaret man inte önskade. Men jag tar hellre det faktiskt i stället för att man ska sitta här & inte har en aning om vad jag gjort, vad som blev fel osv och fundera över detta. Har försökt känna lite på pulsen men när man inte fått gensvar ja då borde det egentligen vara svar i sig & inget mer att fundera över?  Men så kommer det ögonblicken där man får syn på personen i fråga & man åter undrar sig. Och där är jag själv inte rak som person    kunde ju bara fråga eller hur? Men då kommer rädslan på något vis fram igen.. Man är allt konstig som människa   

 Men idag är en ny dag med nya möjligheter. Idag har jag ganska mycket på tapeten. Ska iväg & få naglarna fixade    Längtar för nu ser dom inte ut & dessutom tappat/knäckt några. Mitt beroende bland flera saker. Sedan är planen att ta en promenad & klippa gräset. Och idag kommer grabbarna bus hem   Längtar super mycket. Haha heller bråk & tjafs än fullständig tystnad    för dom är som syskon flest mina troll. 

 Nej ha en fin fin dag. Ser ut att bli strålande väder så njut!!