Haha förklarar inte närmare men ödet är som det är & denna gång är som alla andra. Jag sitter här lite fundersam... Hur man påverkas av andra.. varför det är si & så.. Nej inte att jag mår dåligt på något vis för det gör jag inte.. Egentligen. Utan jag har nog helt enkelt kommit dit att jag tar saker som det kommer. Låter livet ha sin gång & har väl bara godtaget att så är det bara. Men visst är det trist & tråkigt att sitta ensam, men ändå inget jag stressar med. Låter det ha sin gång vad som än komma ska. Det viktigaste är för mig mina underbara troll som det är väldigt tomt & trist utan. Men i alla fall fått röjt rejält i skåp & lådor eftersom jag varit på jakt efter mitt pass. Haha som jag letade efter i typ 3 timmar innan jag stort sett hade gett upp innan jag hittade det på ett helt oväntat ställe. Så fort jag får veta om jag får ta semester så blir det att åka utomlands i september   Längtar!!! Och så funderar jag mycket över lite annat.. Gud kan inte annat att tänka att är det möjligt? Vissa skulle bara veta vissa saker haha Blir nästa chockad själv.. Vill inte gå närmare in på det heller... Finns många ögon därute. Sen tänker jag på annat... hur man kan sätta spår bara så där...Och undran om varför.... Alla dessa varför   Jag är en liten filosof & tänkare haha Och inte något jag heller kan utveckla.. Bara så otroligt synd att det blev som det blev... Men livet är en konstig sak som man nog aldrig blir klok på. Och mina tankar får fortsätta bli mina då det inte kan skrivas här. Men nej så är det bara. Nu har jag en liten sak jag hört rykten om som jag försöker luska i. För jag blir imponerad om det finns sådana människor i världen vilket jag ju vet att det finns. Bara att det är ett fåtal i hela världen. Och sådana människor skulle det finnas fler av! Nog från mig för ögonblicket. 

Jag sitter & tänker nu på ödet. För är det något jag tror på så är det just det. Att allt som händer på sitt lilla vis har en mening. Att vi kan välja vägar men att det på något vis redan är förutbestämt. Känslan jag sitter med nu är helt otrolig & ändå lite skrämmande. Hur man på något vis på sätt & vis kan möta en människa som känns som ens like. Och på något sätt ändå skrämmer det mig. Jag har så svårt att lita på människor & släppa in dom. Och när jag först har gjort det har det visat sig att jag inte borde ha gjort det. Ska jag våga riskera det igen? Släppa in någon i mitt liv igen? Jag vill inget annat & samtidigt inte. Haha tittade just ut & fick se regnbågen, tecken på något? Men oavsett, har man egentligen något att förlora på det?  Det enda vore väl att man åter kan bli besviken. Men tänk om det faktiskt är "the real deal" och jag missar det för att jag valde fel. Inte vågade. Regnbågen lyser starkt, helt otroligt. Hade jag varit en bra fotograf så hade jag nog fångat den i kameralinsen. Men just i detta ögonblick ser jag det nog som ett tecken. Att följa det mitt innersta säger. Så får vi se. Vem vet, det kanske är jackpott?   

Ja här har det varit tyst en stund. Vi njuter av semester, sol & värme. Sedan barnen kom hem i tisdags har vi varit på stranden stort sett varje dag & bara njutit. Jag har två barn som verkligen älskar vatten. Och eftersom värmen varit rätt så intens så blir man själv helt slut när kvällarna kommer. Men jag älskar det. Och njuter av livet & barnen & allt som hör semester till. Och att få en ny vändning på livet känns även det helt fint. Haha kan inte annat än skratta. Men det är en historia för sig själv & inget som hör hit egentligen. Känns otroligt bra att man inte gjorde ett "större" misstag & att ens rätta jag visar sig i tid. 

 Men det spelar mindre roll. Livet känns otroligt bra & fått som en ny kick. Ny energi på sätt & vis. Redo för nya utmaningar. Nej har väl inte så mycket att skriva om, ville mest bara komma in & visa att vi lever.    Blir nog inte mycket skrivet här framöver heller. Vi ska njuta, jag & mina barn och vi tar dag för dag som den kommer. 

Ha det nu bra alla & njut av sommaren     

Då var det söndag.. Och helgen har varit helt okej.. fram tills idag.. kan bero på för lite sömn.. tankar som spinner på... skulle önska man bara kunde släppa allt nu... men så kommer stunder då ångesten pockar på.. gör sig påmind... Jag vill inte skriva här vad som surrar... finns ändå nog med folk därute som tycker jag är idiot ändå... Men ändå är ju dettta min "friplats"... stället jag kan få ut allt utan att folk ska behöva påpeka vad jag skriver... Men det finns ju inte.. alla varför som åter kommit tillbaka... vad om? Och tänk om..? Sommaren som skulle bli så bra.. Men som vanligt blir det aldrig vad man tänkt, och så är det ju bara... Känslan av att man vill vrida tillbaka tiden finns fortfarande där inombords... Livet som inte alls blivit som man tänkt sig... Livet man drömde om... Men jag vet vad jag måste göra efter semestern.. Jag inser det helt & hållet... 

 Men förutom just denna stund har helgen varit okej. Även om saknaden efter mina barn är enorm.. Jag har gjort en massa nyttigheter, ja visst för att hålla mig sysselsatt   Och för att göra sådant som inte är så lätt med barnen hemma. Har även umgåtts med vänner. Och kändes så otroligt skönt att även om man haft mindre kontakt kändes det inte så när vi alla möttes igen. Utan då var allt bara som vanligt   Och det känns otroligt bra. Idag ska jag även fortsätta göra lite nytta, nu ska det snart röjas i lådor & sedan sortera bilder & sätta in en del av typ 1000 (!!??) bilder i album. Så ska nog klara hålla igång även om jag inte mår toppen. Men just nu ska jag rensa huvudet & bara ha min stund. Sedan blir det bra igen. Få ut det negativa & ändra till det positiva. Det blir bra idag med.