My heart My life

Alla inlägg under januari 2014

Av Linda - 31 januari 2014 08:56

Jag gjorde faktiskt som många gav mig råd om & mycket tack vare ett meddelande jag fick. Jag sökte hjälp för hur jag mår. Och igår var jag där. Blev väl bemött, en läkare kom & gjorde en akutbedömning. Resultatet & diagnosen blev "kris". Att jag alltså hamnat i en kris. Det vill säga kort sagt: Allt jag varit i genom även om jag mått dårligt tidigare verkligen rasar in nu. Att jag nu är "redo" att ta emot & bearbeta allt. Att det var nåt som helt enkelt fick bägaren att rinna över för mig. För mig som person känns det oerhört tufft & svårt att ens tänka tanken på att söka hjälp. Sådant går ju över & det ska jag ju klara själv. Så på sätt & vis känns det ändå som ett litet nederlag. Men var ändå skönt att få ut mycket om än inte allt. Men ska dit fler gånger. Och vill även på det starkaste & mest ärliga säga att detta, min situation inte på nåt vis gått utöver barnen! Jag förstår hur det kan se ut, det jag skriver. Visst kan stundvis mitt tålamod vara något mindre. Men dom har aldrig & lär heller aldrig få se att jag brutit ihop. Det är dom som håller mig uppe & igång. Det kommer när dom sover & tystnaden lagt sig över vårat hem. Och blir det illa så har jag underbara vänner som jag kan ringa till. Fast även då ska det riktigt illa. Och har också tagit mod till mig & berättat för barnens far. Dels tycker jag inte han ska få höra om det "ryktesväg" och just för att det även är hans barn. Så jag har någon bakom mig som kan ta barnen på kort varsel om det skulle behövas. Förklarade inte heller för honom vad det innebär att ha "kris" eller varför detta hänt. Men då har jag i alla fall sagt lite till honom också. Det var bara detta jag ville säga nu. Idag håller barnen mig gående & har lite planer. Hur kvällen blir återstår att se.

ANNONS
Av Linda - 29 januari 2014 07:42

Har ett mörker i mig.. som sakta men säkert gör allt svart... sätter sig under skinnet på mig.. In under benen & tar sin plats i hjärtat & magen.. Har fått tankar jag tidigare inte haft.. Jag har kanske varit orättvis... Tänk om det var mitt fel? Jag som drev fram det.. Jag som kunde gjort annorlunda... Hade det blivit annorlunda då? Jag vet jag kan vara intensiv & svår... Tusen frågor som aldrig får svar... Och att folk runt mig har hållit ut är mig ofattbart... frågan är hur länge till dom orkar.... Mörkret bara växer... mår dårligt... och mår ännu värre av tanken att jag nog inte har nån rätt att klaga... Jag har ju "allt"..... Har också tänkt lite på det här med identitet... Om ni skulle få frågan: Vem är du? Vad är din identitet? Mitt svar blir mamma. Jag är en mamma, det är min identitet. Utan mina barn är jag inget... ingenting.... Idag skulle jag egentligen åkt till mysen för att hämta korten.. skulle ha åkt så fort Isak lämnats på dagis.. Men orkar inte just nu... orkar inte tanken på att sätta mig i bilen & träffa nån & le.... Kanske blir bättre under dagen & att jag åker iväg efter att ha hämtat äldstemann på dagis... jag får se... Just nu är tanken svår nog att gå till dagis.... Jag tar en paus nu... Kommer nog inte vara så kontaktbar.... Ni ska slippa läsa mitt gnäll... Hur länge vet jag ej.. Kan hända ni hör nåt redan i morgon... Vem vet... och ber om ursäkt till andra som kanske inte hör nåt av mig.. Vill även poängtera att detta är ingens fel... Mitt eget & ingen annans... Jag ska försöka "hitta mig själv"... en annan identitet än som mamma.... Men just idag ska jag få låta tankarna vandra... jag ska få må dårligt... Sedan får man se... Nu måste jag göra i ordning mina små busar... Sedan ska jag bara "vara" & ta min paus från dom flesta......... 

ANNONS
Av Linda - 27 januari 2014 20:02

Dagarna bara flyger iväg & egentligen händer inte så där jättemycket. Saker & ting är som vanligt. Vardag helt enkelt. Lämning på dagis gick bra idag, men när jag hämtade fick jag lite "dårliga nyheter" av fröken där.. Det är inget jag velat höra.. Går inte in på det så mycket för min sons skull, men jag fick lite ont i magen & klumpen kom... Och hoppas & ber att detta var en engångsföreteelse eller att det bara är nån liten väldigt kort period han är inne i... Bara att hoppas det inte blir nån upprepning. Och när vi är inne på min äldsta son så har jag varit mindre smart   Han har en jättefin säng med rutchkana & det hela. Men saken är den att jag tycker den mest är i vägen. Och eftersom den är lite hög så ropar han på natten i stället för att bara komma in till mig. Så då måste jag hämta honom. Och fick pratat lite med honom att kanske sälja den & köpa ny säng. Var så dum & visade honom en jättefin käck säng & nu vill han ju prompt ha den & lagt ut den andra på facebook men utan resultat än.. Och det värsta är att jag typ lovat honom ny säng nu så då måste jag ju bara. Hade ju hoppats slippa ligga ute med dom pengarna    Och nu vet jag många tänker: Ååå du har ju pengarna ändå.. Jo för all del, visst har jag.. Men hade inte tänkt röra nåt mer där... Men om jag inte får sålt sängen har jag typ ändå inget val.. Men ska nog lägga ut den på blocket & se om det kan hända nåt då. Sängen är som sagt jättefin om än lite opraktisk. Och annars då, jo tror minstingen börjar bli sjuk.. Eller det vet jag.. Har märkt en sakta förändring med gnäll om natten. Men idag var han snorig & små röd om kinderna. Så blir spännande att se hur det blir natten som kommer & dagarna som kommer efter det. Rädd det kan bli lite tufft. Och idag tog jag äntligen tag i mig själv igen. När barnen åkte till sin far drog jag ut Gizmo ut i snövädret och "powerwalkade". Var jätteskönt & kändes topp i kropp & själ. Synd inte känslan är så långvarig men men. Livet går upp & ned men har ändå en bra dag. Nej jag får nog passa på att ta ut Gizmo nu för är rädd lillen vaknar snart. Ha en trevlig kväll!

Av Linda - 23 januari 2014 10:04

Jag har haft bättre dagar... har mått bättre... Det är så mycket som snurrar runt i min tjocka skalle... Har svårt att somna om kvällarna... Allt bara surrar på tills jag mår illa av det... Men när jag till slut somnar sover jag.. Men bara det att det tar en evighet... Och att det tar en evighet & barnen velat gå upp tidigare än vanligt gör att jag blir helt slut... Och det märks väldigt väl här hemma... Om dom som känner mig skulle komma på oväntat besök skulle dom få chock.. Jag har hela tiden haft en stolthet i att ha en rent, städat & prydligt hem. Ja så ser det inte ut längre.. Har väl gett upp. Och dom som själva har barn förstår nog. Det är grejer & leksaker precis överallt.. Och jag har gett upp att plocka varje dag... Skulle inte ha  tid med annat om jag skulle hålla på.. Och just nu har all ork tagit slut... Åter igen.. Men vem är jag att klaga? Jag mår kanske tidvis inte toppen, men jag har mina barn, vi har mat på bordet & allt vi behöver. Det finns dom som inget har... Så jag har väl ingen rätt att klaga egentligen... Jag är ju tacksam för allt jag har i livet. Familj & vänner. Underbara barn. Men jag måste ändå få må dårligt ibland? Visst, det var väl inte så här jag hade drömt att livet skulle bli. Men nu är det en gång så & jag rättar mig efter det. Och på det stora hela mår jag bättre nu. Och jag försöker hela tiden se fram i stället. För det som har varit, har varit & inget man kan göra åt. Och även om det ibland händer grejer som får fram klumpen i magen så kommer det nog alltid vara så. Och just det där med ensamhet har jag svårt för. Nu pratar jag om utan barn. För med barnen är jag inte ensam. Men när helgerna kommer som dom ska till sin far får jag ångest. Jag har alltid goda vänner jag kan umgås med men samtidigt vill jag ju inte "störa" dom hela tiden. Men det känns ju bättre än vad det gjorde i början. Och så länge jag håller mig sysselsatt går det bara bra. Och nästa helg ska barnen bara vara borta en natt då doms pappa ska bort. Haha ska väl fira sin ett års dag    Fast det säger nog inte dom två. Haha kul ändå att det nu är "officielt". Dvs på facebook. Lite synd bara att (eller bra) jag inte kunde skriva en liten kommentar där. Haha nejdå. Nej överlag fungerar saker, mitt liv & mina barn. Sen att det kanske inte funkar så bra med kontakten med barnens far i övrigt så är det bara så. Här kör vi med sms & pratar minst möjligt. Eller jag vill ha minsta möjliga med honom att göra. Och vi ska till Arvika frampå med äldstemann, men då känner jag att vi tar var sin bil. Ja ni kan kalla mig löjlig & allt det där. Men vad tror ni sonen reagerar mest på? Att vi kör var sin bil eller sitta i samma bil i 45 min med dårlig stämning? Jag skulle tro det sista & vill att han ska slippa känna av det. 

 Och även om jag har mina dårliga dagar så gör jag allt för att barnen inte ska märka av det. Dom ska se en glad mamma & inte en ledsen. Då kommer det som oftast när dom sover. Men men det finns dom som har det värre... Nej om man kanske skulle ta tag i stöket här hemma...? Hmmm eller inte.. vi får se

Av Linda - 21 januari 2014 21:26

Är inne i en broderingsperiod nu & därför har det varit lite tyst här. Helgen blev en kanon helg & en helg jag kommer minnas länge. Fredagen slutade även den bra efter att ha fått talat med äldstemann på telefon    Och lördagen var fullt upp med massa inklusive kaffe med en god vän   Och på kvällen 30 års fest för Marianns nyinflyttade granne & mina nya vänner. Vilken kanon fest & vilka sköna människor!!! Bästa festen jag varit med om på länge. Det lyckades dom bra med & är glad jag blev inbjuden! Så tack till er för det! Skriver inte mer än så utan det var en kanon kväll! Söndagen mådde jag otroligt nog helt okej. Gick för att hämta bil & var innom Mariann. Då bestämde vi oss för att frukost/lunch på centret hade suttit fint. Så det gjorde vi. Så vi tog med grannarna & ett par till & åkte iväg. Alla rätt trötta & slitna    Men det var gott & soffan var väldigt skön. Och där blev jag tills jag hämtade hem mina underbara söner   Och då var allt som vanligt igen. Och igår var det åter dagis. Vet inte riktigt vad som hänt med Isak, men nu är även det att gå till dagis ett stort problem.. Han vill inte, vill vara hemma. Sur & tvär. Kul att tvinga iväg honom då... Men jag måste även där göra det för om jag släpper på det en gång så blir det jättesvårt när jag faktiskt börjar jobba. I alla fall kom vi iväg & allt var bara bra så fort vi gick in dörren på dagis. När lämningen var gjord prövade jag gå på långpromenad med minstingen. Han är inte direkt överförtjust i att sitta still i vagnen nåt länge. Men han verkade nöjd & kom med sina små "pipljud" (haha man måste höra honom för att förstå   ) tills jag tyckte det varit lite tyst för länge. Då hade lillen somnat.    Lite väl tidigt för nån lur men lät honom vara då vi inte hade så långt kvar hem. Men helt otroligt att han somnade där. Det har inte hänt sen i sommar. Annars var dagen & kvällen utan händelser. Som en helt vanlig dag. Och idag har det heller inte hänt jättemycket. Jag & Isak var ute när Noah sov då vi fick besök. Pulkåkning i en dryg timme. Eller han åker, jag får bära upp snowracer. Så lite träning på köpet med frisk luft   Och nu på kvällen var vi på födelsedagskalas. Och nu sitter jag här med huvudet fullt... Mycket som snurrar där inne... Jag har tagit ett litet steg kan man väl kalla det.. Jag har hela tiden alltid haft nåt bakom ryggen.. Nu försöker jag på alldeles egen hand peta bort lite av det. Man kan kalla det som en trygghet som jag försöker hmm vet inte riktigt hur jag ska förklara... Inte lätt då jag ej har nåt önskemål om att vara direkt i denna sak. Jag ska bli vuxen    verkligen stå på egna ben vad gäller allt. Jag har haft ett visst beroende som jag nu ska försöka minska drastiskt på. Mycket som ligger bakom men just att "bli vuxen" är den största... Uhh detta blev ett virrvarr utan dess like. Lägger ner det nu så ska jag försöka berätta mer ordentligt en annan dag. Hej med er!

Av Linda - 17 januari 2014 15:22

Som om jag inte redan har ångest så fort barnen ska åka bort hela helgen, men idag hade jag en totalt hysterisk son som totalvägrade åka iväg till sin far. Han skrek & gråt... Och ännu en gång var det mig som fick vara den stora stygga medans andra bara såg på! Jag blir så förbannad... Varför ska jag vara den "stora stygga"? Nu sitter jag här med fruktansvärt ont i mamma hjärtat.. Att inte ha få sagt hejdå ordentligt till honom... Och mamma hjärtat säger "hämta hem honom"... Och vet ju innerst inne att det går ju inte.. Får han som han vill en gång är det svårare nästa gång... Men det gör så ont i mig... Och nu är tystnaden här ett faktum & ångesten likaså..... Vet ju att det går bättre sen med mitt kära barn... Men uuuh vad ont jag har i mig.........      

Av Linda - 14 januari 2014 20:13

Ja tänker nog vissa sitter & bara väntar på att jag ska spotta ur mig allt här. Men sorry den glädjen ska ni inte få. Jag har fått mer än en gång fått höra att man ska så gott det låter sig göras rensa ur det negativa. Det vill säga dom som ger en negativ energi. Är på god väg till just detta, men ett stort men så finns det sådana man aldrig blir av med oavsett hur mycket man önskar & vill. Men det är en gång så & vet att en dag kommer även dom människor få vad dom förtjänar. Eller vem vet, det kanske dom redan fått bara att dom inte riktigt fattat det än. Skit samma.. 

 Vaknade i alla fall totalt orkeslös & helt matt. Natten var väl ingen höjdare så men klagar inte. Händer inte så ofta nu & älskar ändå att ha mina barn hemma   Men men i alla fall ringde sköterskan från Arvika ang medicinering & hur det gick med Isak. Jag är hur glad som helst för nu har det börjat hända nåt varje dag & är så otroligt tacksam för varje gång det händer. För bajsar han, så blir det ingen mera annan otrevlig medicin. I alla fall kommer vi få en tid till doktorn nån gång i februari. Hon påpekade hur viktigt det är att båda föräldrarna kommer på detta. För sade jag var lite orolig då han haft svårigheter att bajsa hos sin far & han är där varannan helg.Viktigt att även han följer medicinering & att det var viktigt att även han altså följde med. Ååå ja det vill jag ju gärna att han ska... Hade gärna åkt med Isak själv.. men men vi får se. Vem vet, han kan ju ha nåt viktigare för sig den dagen, typ nåt stort möte eller liknande. Återstår att se. Men Isaks mage fungerar i alla fall   

 Jo fick äntligen öppnat & skruvat ihop Isaks snowracer idag som han fick till jul. Så när Noah somnat klädde vi oss & gick ut. Det var så himla skönt att få luft & få se glädjen i hans ögon. Han älskar snö & han hade så himla kul. Grannen med son kom även förbi & kul att det är barn i hans ålder här också. Så dom åkte på. Vi var ute i typ 1 1/2 timme innan vi gick in då jag visste Noah snart skulle vakna till. Och utöver det hände inte mycket idag. Skulle egentligen ha handlat också men fanns ingen lust eller ork till det. Får ta det i morgon efter att ha varit hos frissan. Och då är det bara mig & Noah så det ska nog gå bra. Måste även ringa jobbet i morgon & höra vilken dag som blev min lediga dag så jag får skickat in alla papper. Ska även ringa lönekontoret & dubbelkolla så jag inte räknat helt åt skogen på vad jag kommer få ut. Bra att jag har nåt att hänga fingrarna i. Nej orkar inte skriva mer. Ni får ha en trevlig kväll!

Av Linda - 13 januari 2014 11:35

 Bara för att klargöra vissa saker.. Jag bloggar inte eller skriver saker här för att jag vill att människor ska tycka synd om mig. Långt därifrån.. Det är det värsta jag vet att man tycker synd om mig. Jag förstår hur det kan se ut vissa saker jag skriver. Än en gång skriver jag för min skull.. Detta är mitt andningsrum. Men tyck inte synd om mig. För på sätt & vis har jag ändå valt detta livet helt själv. Och sen att jag inte alltid mår så bra är en helt annan sak. Jag försöker göra det bästa av situationen & det som är bäst för mina barn, så som jag gjort från dag ett sedan jag flyttade. För mig går barnen först. Alltid. Och nej jag mår inte toppen idag heller, men det är en sak jag försöker trycka bort. Det hjälper ingen att jag bryter ihop. Då försöker jag lägga bort mig & mitt & koncentrera mig på annat. Och hade stora problem med att somna igår... Mådde så fruktansvärt illa. Och det löste sig & då vaknade barnen. Men till slut somnade vi allihop. Nog om det.

 Helgen har varit riktigt bra. I fredags hade vi tjejkväll här medans barnen var hos min föräldrar. Blev en mycket lyckad kväll & mysigt som alltid. Lördagen städade jag innan jag åkte för att hämta barnen. Kom hem på eftermiddagen & båda barnen var höga på socker bra länge innan dom till slut somnade. Hände inte mycket utöver det. Igår så åkte vi tidigt ut till mina föräldrar. Var ute & lekte med Isak i snön medans Noah sov. Var så skönt att vara ute! Och Isak tyckte det var roligt att äntligen få åka lite pulka. Sedan blev det julmat då min lillasyster kommit hem från sin resa på nästan fyra veckor. Och när vi kom hem hände inte så mycket då heller. Vi lekte & busade här hemma & när dom sov så blev kvällen som den blev. 

 Och idag vaknade vi till nästan 15 minus!!? Fan just så kallt var väl ändå inte nödvändigt    Men men fick klätt på barnen i alla fall & promenerade till dagis. Värsta med denna årstid, alla kläder    Och speciellt med Noah som hatar att klä sig. Men men, kom hem & bilen fick stå & gå innan det bar av mot Årjäng för besiktning. Var så nyfiken på hur det skulle gå då jag knappt haft bilen en månad. Såg för mig att jag köpt katten i säcken & att det skulle bli en massa som skulle behöva fixas. Men ack, helt blankt papper    Och fick höra att den var väldigt fräsch! Då börjar jag tänka om lite, kanske jag ska ändra min tanke på att bara ha den i ett par år? Är ju ändå rätt nöjd med den. Går billigt & helt okej att köra. Och jag kör ju inte så mycket. Så varför byta om ett par år? Bättre att ta hand om den & behålla den längre. Jag ska ju ändå köpa nya fälgar & sommardäck till den. Och kommer lägga en del tusen på det. Så börjar tänka om lite. Och känns ännu mera rätt att jag köpte den   

 Tur det händer nåt bra. Haha nejdå jag är nöjd med det mesta även om jag har mina dagar. Det har vi nog alla. Idag händer inte så mycket. Ska hämta Isak på dagis sen men blir nog inte mycket utelek idag då jag tycker det är lite väl kallt då Noah sitter lite för still & inte har så lätt att gå med overallen på. Men vi tar igen det i morgon då det ska bli mildare temperatur. Då ska vi vara ute en stund. Och i eftermiddag ska barnen till sin far. Hoppas då att det blivit lite mildare ute så Gizmo kan följa med på långpromenad. För nu ska vi komma igång igen. Men eftersom han är så kortklippt blir det nog ingen promenad om det är 15 minus då också. Även om han säkert blir varm av att gå.. Men tja får se vad det blir. Just nu kan jag tänka mig försöka få en liten blund på ögat. Men får ta en kaffe istället & hoppas man vaknar till.... Och dröjer nog inte så länge till busen vaknar från sin lur. Ha en fin dag!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se