My heart My life

Alla inlägg under maj 2014

Av Linda - 31 maj 2014 20:39

Ja då var det åter en ny lördagskväll kommit och så även den sista dagen i maj. Konstigt att tänka på. Även om det är mycket bra med mitt liv nu så mår jag konstigt nog inte så bra. Kan kanske vara för att med två barn finns inte en chans i världen att man ens får sitta ner i fem minuter & prata. Ex som igår, då fick vi besök här & fick jag sitta ner & prata i 2 minuter var väl det toppen. Men här hemma är det ändå en sak. Här vet jag på ett ungefär var jag har dom. Bara att den ena ska ha hjälp med något & så går det bara nån minut så vill den andra något. Och åker man bort så sprids dom för alla vindar & jag måste springa efter speciellt den minste varannan minut. Orken har väl bara sinat.. Och att det även gått upp lite vad alla förändringar inneburit.... Och det märks så innerligt... Inget är som förut... eller är det jag som ändrats utan att jag själv insett det? Har jag/ och drar jag mig undan undermedvetet? Vad har förändrat sig? För jo jag har nog dragit mig undan... känslan att man "stör" att man liksom är i vägen på något vis... Just nu sitter jag med en trist känsla... Och en undran åter igen på vad man egentligen lever för? Mina barn självklart, men just utöver dom finns inte mycket liv som jag har.. Har stängt mig inne & varför kan jag inte riktigt förklara.. Har helt enkelt bara blivit så... 

 Och otroligt men sant, nu saknar jag min inneboende.    Även om vi inte pratar så mycket så medans hon bott här har det ändå varit nån här. Och just nu känner jag mig mer ensam än jag gjort på länge. Men det går över det också. Det är ju bara så det är. Jag har nog gått hemma för länge nu känner jag. Men på torsdag no matter what ska jag jobba! Även om handen långt ifrån är bra så ska jag ge mig f på det. Orkar inte gå hemma & glo. Dagarna blir otroligt långa av att gå hemma så. Funkar så länge barnen är hemma men annars så sitter jag & trummar fingrar typ... Blir nog bra allt i slutändan. 

ANNONS
Av Linda - 29 maj 2014 12:38

Att man lever. Och så är det ju bara    Armen/handen ja den värker. Och gjort det dagligen & jag knaprar Ipren    På sätt & vis är det ju ändå "bra" att jag faktiskt har ont för då är jag ju inte sjukskriven utan anledning. Ska ju egentligen använda stödbandet men det har jag lagt ifrån mig då det bara gör smärtorna värre. Men idag är armen mer "sliten" igen. Kan inte förklara det bättre än så. Den hänger liksom inte med som jag själv vill. Men har ändå bestämt mig för att jag ska jobba när sjukskrivningen går ut. Då knaprar jag som sagt hellre tabletter än att gå här hemma. För jösses vad långtråkigt det är. Och det gör inte min rastlöshet något bättre för att säga det så. Men det är sånn jag är helt enkelt. Ingen ro i kropp & själ haha. Just nu är barnen hos sin far & återkommer i kväll. Och känner redan av saknaden & rastlösheten haha. Tur dom ska vara hemma i helgen    Min syster packar färdigt sin väska innan hon lämnar mig den kommande veckan. Och det ska verkligen bli ovant. Man vänjer sig fort vid sällskap. Undrar varför man inte vänjer sig lika fort vid ensamhet? Men men hoppas hon får en underbar minnesvärd resa! Själv mår jag faktiskt toppen. Har kommit ny bekantskap i mitt liv som jag känner ska bli kul att lära känna ännu mer. Ser fram emot den här sommaren & ser ljust på det mesta. Sen att annat har ändrats till mindre positivt är ju som det är. Man har ju sina perioder och just nu är den nog rätt sval. Även fast jag inte vill det så har det bara blivit så och även där är saknaden stor. Men förhoppningsvis kommer allt tillbaka & blir vad det var. Man har varit där förr men hoppas inte det blir lika långvarigt denna gången. Har mycket mer på hjärtat men får berätta mer senare. Ska laga lite mat nu. Vi hörs!

ANNONS
Av Linda - 27 maj 2014 09:09

Ja då satt man här hemma då.. fortsatt sjukskriven    så fruktansvärt tråkigt. Hade ju hellre jobbat.. men men nästa vecka satsar jag 100 på att jag ska kunna jobba. Och läkaren står på sig & menar det är jobbet även om jag endast jobbat en dryg månad. Jojo. Dagen igår blev ändå en bra dag. Ringde en mäklare för att gå på visning. Men just det har jag fått lite andra tankar om efter att ha varit på samtal på dagis. Mer om det kommer. I alla fall fick jag oväntat kaffebesök igår. Det var riktigt trevligt. Och Töcksfors är och förblir Töcksfors så lär bli prat. Och området jag bor i så ser alla allt typ. Haha var väldigt glad & tacksam för att den ena grannen inte var hemma för då hade hon garanterat kommit ut & börjat babbla om sina sjukdomar osv. Haha inte för det jag har inte något emot henne men kan bli lite jobbigt när man har besök. För varje gång jag haft besök har det blivit prat på henne i stället. Haha oavsett var det mycket trevligt & hoppas & antar det blir fler gånger   Och efter det hämtade jag hem barnen från dagis & vi var ute hela eftermiddagen & gick nog inte in förrän närmare 18. Och vad som hände yngste mannen vet jag inte. Helt plötsligt blev han helt "knäpp". Bara skrek & skrek. Inget jag än gjorde hjälpte. Inte ens ett bad. Fast efter typ 45 min lugnade han sig äntligen & lyckades få i honom en smörgås i alla fall. 

 Och idag då, jo gick på dagis med barnen & skulle ha utvecklingssamtal. Är alltid lika kul att höra hur allt funkar där. Och att få höra att båda barnen verkar så trygga i sig och stort sett aldrig några problem. Och konflikter lär det ju alltid bli. Jo och där kommer vi lite in på det här med ev flytt. Isak har berättat på dagis att han har många kompisar här & då blir jag lite fundersam... Är det verkligen rätt av mig att åter igen rycka upp rötterna för dom med ännu en ev flytt? Är jag egoist för att jag vill? Nu när allt lugnat ner sig & dom verkar trivas väldigt bra här. Och jag tror faktiskt jag måste tänka på dom i första hand. För det sista året har även dom haft det tufft med allt som varit. Ska jag då risikera allt det för en flytt nu? Nej jag tror jag måste avvakta något år till. Även om det känns lockande för min egen del att få något eget så tror jag inte barnen skulle må så bra av det. Men ska i alla fall gå på visning & är det något jag absolut vill ha får jag ta en ny omgång med tanke & prata lite med Isak om det kanske. Även om han "bara" snart är fyra förstår han mycket mer än man tror. Och som mig är han en tänkare. Vi får se hur det blir helt enkelt. 

 Och annars mår jag bra. Visserligen lite ensam men det är ju inget nytt. Pratar knappt med nån för tiden & kontakten med dom flesta verkar ha dabbat av helt. Men man har ju sådana perioder & livet förändras för alla. Känns trist och jag själv har backat helt för tillfället. Jag håller mig till mina barn. Oss mot världen haha inte riktigt men vi är en tight familj som vi även fått höra. Vilket jag uppskattar att få höra. Då har jag gjort något bra. Och hoppas vi är lika tighta om 20 år. Att kontakten finns där emellan oss & mellan dom som bröder. Vore fantastisk om det kunde bli så. 

 Idag bli det nog relativt lugnt, ska snart betala räkningar, diska & dammsuga. Ta en promenad & sedan handla lite. Ska ju på sommarfest på dagis så tänkte göra en liten piknikorg. Blir nog en bra dag detta också. 

Av Linda - 25 maj 2014 16:35

Ja söndagen här & helgen snart över för denna gång. Varit en helt okej helg ändå. Men idag vaknade jag med en nedstämdhet. Vet inte riktigt varför, eller jo på sätt & vis. Och det även fast jag sovit hela natten. Men känslan har inte riktigt gett med sig än.. Har mycket i huvudet. Tankar som snurrar... Och det jag tänker mest på just nu är att jag en gång sade något som jag nu ångrar. Av privata skäl kan jag inte förklara mer ingående just nu. Men saken är den att jag nu funderat lite & kommit fram till att jag nog måste ge ett annat svar än vad jag först gav. Dels för att det är väldigt osäkert & dels för att det varit för mycket som blivit förändrat så jag känner jag måste backa. Det svåra blir att säga detta för risken är stor att det kan ändras mer än det redan gjort. Ja det var lite svammel som jag bara var tvungen att få ur mig. I övrigt mår jag bra. Mycket tankar & mycket som ändrats... Och att ha en inneboende har funkat väldigt bra. Kommer bli konstigt när hon åker på semester till veckan & sedan när hon flyttar. Grejen med oss två att vi är rätt lika & vi måste inte prata hela tiden. Och det har varit bra för mig med lite sällskap. Nu har det visserligen inte ens gått en vecka men än så länge har det funkat. 

 Och annars idag har det inte hänt jättemycket. Bakat bröd då det var slut i frysen. Och fick äntligen tvättat bilen vilket var välbehövligt. Men gissa vad som händer så fort jag körde ut ur tvätthallen haha jo regn. I massor. Haha jaja nu blir det i alla fallny skit på den i stället. Planen var även att få bort dammet invändigt men så blev det inte. 

 Och har funderat väldigt mycket på det här med handen/armen. Min sjukskrivning går ut i morgon. Jag vill jättegärna jobba då jag tycker det är urtrist att gå här hemma.... Men jag måste också tänka långsiktigt. Har ett stort dilemma... Jag vet ju att sprutan inte funkade, har fortfarande ont & speciellt på kvällen. Och jobbar jag får jag ont. Men äter jag ipren funkar det ju. Men hur blir det i det långa loppet för resultat av det? Kan det bara gå över precis som det bara kom? Jag får nog i alla fall prata med läkaren & höra vad han anser... Jag vill jobba & jag vill ha en fungerande hand... Mycket i huvudet idag. Men nu är det bara 1 timme kvar tills mina barn kommer hem!!! Ååå som jag längtar!!!!! Ett minus är att nu måste jag förklara varför grannen har studsmatta & inte vi. På ett sätt som han förstår.. Har full förståelse om han blir ledsen. Men blir nog bra... 

Av Linda - 24 maj 2014 14:07

Ja då var det åter lördag.. barnen är hos sin far    och saknar dom så oerhört mycket just nu    Syrran är på sitt jobb & här sitter jag i min ensamhet.. och har så fruktansvärt tråkigt. Handen värker. Vilket den även nu gjort på natten sen jag var hos läkaren sist. Var illa tvungen att ringa vc i torsdags då den inte hängde med alls. Först blev det en kortison spruta i handleden för att hjälpa nerver att få plats. Satan säger jag bara. Det gjorde svinont. I alla fall om den hjälpte skulle det då vara något som kallas "karpaltunnelsyndrom". Och sedan blev jag sjukskriven, hon sade en vecka men blev visst bara tills på måndag. Ordinationen var att vila. Mmm jättelätt. Och hur mycket hinner jag vila på några dagar? I alla fall hjälpte inte sprutan & jag har haft problem även på nätterna nu. 

 I går var barnen lediga från dagis som vanligt på fredagar. Och även syrran. Så efter att ha först bytt & tvättat allas sängkläder. Små röjt & grejat och efter det tog jag med hela gänget ut på tur. Först fixade var jag en bråtur hos min frisör för att fixa brynen & sen åkte vi för att titta på uteblommor. Och handel blev det haha    Och sedan en bråtur på Rusta för att köpa balkonglådor. Så äntligen fick jag planterat blommor jag med. Och blev jättebra! Bild kommer senare. Medans Noah sov fick Isak vbesök av sin kusin som han tycker så otroligt mycket om. Så han stannade i stort sett tills jag skulle köra hem dom till sin far. Och kul var det då dom leker så bra ihop. 

 När vi lämnat av barnen åkte vi på sentret för att handla lite & så jag skulle försöka handla upp vinsten jag fick. Ja blev ju av med två presentkort i alla fall haha och kom hem med kläder. Både till mig & Isak. Isak behövde mer shorts då typ fyra är lite lite om det ska fortsätta att vara så här varmt. För värmen kan man inte klaga på. Och igår eftermiddag blev det värsta åskvädret med nästan storm. Tre gånger!! Ett facinerande väder enligt mig. Haha tänka sig att jag var livrädd när jag var liten & nu kan jag sitta ute & titta på det. Konstigt hur det blir. I alla fall blev det inte så mycket mer igår, lite toning i håret & en film. Somnade rätt tidigt. Och glad är jag för det då handen/armen värkt i natt och gjorde det hopplöst att sova.. Och värmen gör det inte nåt lättare heller. Gav upp vid fem, halv sex & gick upp & påbörjade städning med avbrott för en promenad med hundarna. Och när syrran gick på jobb blev jag äntligen kvar. Men nu sitter jag alltså här & vet inte riktigt vad jag ska hitta på. Rastlös & uttråkad... Lär väl fortsätta så resten av dagen. Och då saknar jag barnen bara ännu mera för då hinner man ju inte bli rastlös på det viset när dom är hemma.. Men men nån som har något förslag på vad man kan hitta på är det bara att höra av er   

Av Linda - 21 maj 2014 20:28

Jag drömmer om att när man kommer hem från jobb att bara kunna sätta mig ner. Jag drömmer om läggningar utan tjafs & att allt tar max en kvart. Drömmer om att komma hem till städat hem & att det kan hålla sig så minst en hel dag.. Drömmer om morgon utan stress & bråk & tjafs. Drömmer om en fungerande kropp utan smärtor vilket nu ännu en gång eskalerat. Tur man har drömmar    Drömmer om att vara pigg & alert efter 20 haha Ja alla dessa måsten. Och nu är jag helt slut. Kaputt. Känner bara för att lägga mig vilket jag nog snart ska, måste bara... först haha ja livet som ensamstående två barnsmor är tröttande & man blir sliten. Men ändå har jag fått det mesta att fungera. Otroligt nog. T o m trotsen har jag klarat mig i genom. Och försöker inse själv att det där med att få en 3,5 åring att lyssna med en gång är inte lätt. Och det ska det ju inte vara. Han är i sin period med att testa, mycket som händer i utvecklingen & jag kan inte kräva att han ska lyssna & göra det jag ber om. Nej livet i allmänhet är helt okej. Jag mår riktigt bra även fast man är trött & sliten   Och att även få höra att man ändå ser pigg & fräsch ut fastän man är småbarnsförälder ensam känns kul att höra. Jag skrattade & sade ja då skulle ni se mig efter 20 på kvällen haha För just nu känner jag mig långt i från pigg & fräsch. Nej nu ska jag göra mina sista måsten innan det blir kvällen. 

Av Linda - 18 maj 2014 19:41

Denna helg har jag haft en del rundgång med mig själv i huvudet.. Så fort barnen lagt sig för kvällen har det snurrat & snurrat runt runt... Att inte riktigt få den förståelsen jag velat ha har inte gjort saker & ting bättre.. Detta var inte livet jag drömde om... men det tycks ha blivit förlorat längs vägen.. Jag drömde om familj, barn, hus, vänner osv. Som en vanlig människa gör kan man väl säga.. Så har det inte blivit. Jag är ensam med två små barn. Sittande i en lägenhet.. Nej inte så det skulle bli den gången. Men nu är det så & jag har äntligen slagit mig till ro med det. Men drömmen finns fortfarande. Det nekar jag inte till. För jag måste ha den drömmen för att kunna leva.. Men mer än nånsin känner jag att nu är det dags att vända blad. Nytt papper, blank sida. En omstart. Bara få vara mig en stund & inte ha något runt mig som påverkar. Därav har jag nog beslutat att ta en paus från facebook en stund. För att inte bli påverkad negativt av olika saker just nu. Andra behöver inte se samma sak negativt som jag gör. Men jag tror att det är till det bästa just nu. Visst är jag en nyfiken jävel. Men dags att koncentrera sig på annat. Och dom jag känner har mitt telefonnr. Och dom som inte har & vill ha. Ja då är det bara att fråga. Men jo kommer att avaktivera fejan en stund så får vi se om jag faktiskt kan leva utan den haha Men bloggen kommer självklart finnas & kommer att nås via telefonen. När det kommer att ske vet jag inte men troligtvis redan i morgon. 

 Och snart får jag en inneboende här. Och en hund extra.. som fäller   Inget jag kan säga jag verkligen ser fram emot. För då är det en ny person som man måste ta hänsyn till. Och just det känns lite tufft med tanke på barnen. Speciellt morgon humöret till den minsta. Får inte han sin morgonvälling när han ska ha den, jaa stackars grannar säger jag bara. För medans jag gör i ordning flaskan står han & nihåller mina ben medans han då skriker som om ja jag vet inte vad. Jösses vilken röstresurs den ungen har. Men hon får ju bara vänja sig. Utöver det tror jag nog det kommer gå bra. Vi är rätt lika som personer. Inga som gör större väsen av sig. Och hon märks knappt. Värre blir det med hunden tänker jag men där har jag redan förvarnat mina närmaste grannar att en dryg månad framåt kanske det blir en del mer skälling än det hittils varit. Men vi får se hur det blir. 

 I morgon är det då måndag igen. Tycker inte det är annat än fredag & måndag typ. Tiden går fort. Helgen har varit ok. Vädret kanon & vi har spenderat större delen av dagarna ute. Pratar även mycket med äldste sonen om det här med att lyssna. För jösses amalia nu är den lugna perioden över & trotsen tillbaka för fulla muggar. Pratade i alla fall med honom om det förut att allt blir mycket trevligare om man lyssnar. Jag blir gladare, han blir gladare, ja alla helt enkelt. Och att om man är duktigt & lyssnar flera dagar så kan det ju faktiskt hända man kanske får en present. Han önskar sig innerligt en ny sparkcykel & om han är duktig på lyssnandet så ska han få det. Men just det vet han inte. Inte för det, i morgon är det säkerligen redan glömt. 

 Nej nu ska jag ägna en stund åt tv tittande innan det blir kvällen. Och tankarna läggs åt sidan & en restart ska ske. Ha en fin kväll!

Av Linda - 14 maj 2014 19:24

Just exakt som det låter så känner jag mig/är... en jäkla (ursäkta språket) bitterfitta... Jag är trött & lett. Tålamodet likt noll. Dagen har varit som vilken annan dag som helst. På jobbet, börja om från början typ sådär fem gånger... Hurra... Det är inte så kul... samma om & om igen.... dessutom krånglar handen igen.. inte för att det gått över.  Visst har inte dom smärtorna längre.. Men idag började den svullna & fått annat färg... Och mer avdomningar.. Försökte ringa vc, man får lämna sitt nummer så ringer dom upp.. var då ingen som ringde upp nej.. Och på allt det här var natten igen höjdare då jag hade sängen full i barn. Dom är inte stora men ändå lyckas dom uppta stort sett hela sängen så jag fick lägga mig ytterst vid kortändan. Och inte nog med det så börjar även jag bli förkyld. Hurra liksom... det är ju definitivt det sista jag behöver... Jo var i alla fall ute en sväng efter jobb & dagis & när vi till slut gick in för att laga mat. Jo ser ni, ännu ett exempel på hur det är att vara ensam med två. Jag lagar mat då helt plötsligt äldstemann säger: Jag går ut mamma. Nej blev mitt svar för det är snart mat. Gör det ändå svarade skitungen tllbaka & helt plötsligt smäller det i dörren & där var han puts väck. Där står jag paff, arg & mitt i matlagning. Och ungen bara försvann.. Fick ropat på honom från altanen att han bara hade att lyssna när jag sade nej... Ja det brydde han sig mycket om. Och jag var arg när han kom in & jag kunde säkerligen ha hanterat det mycket bättre men han fick en utskällning & talade om för honom att så får man inte göra alls. Ett nej är ett nej... Och nu sitter jag med känslan att vara en hemsk mamma som inte haft tålamod alls idag.... Dåligt samvete & allt det där.. Är fortfarande trött & grinig & nu vill jag bara dra täcket över huvudet & försvinna... Det är en övergående känlsa. Men men.. Ingen bra dag men ändå inte sämst   försöker tänka positivt. Och i morgon är det en ny dag

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se