My heart My life

Alla inlägg under juni 2014

Av Linda - 29 juni 2014 19:23

Är så trött & sliten... vilket även innebär att jag blir känslig.. Nätterna har fortsatt vara hopplösa... inte bara min hand som värker utan Noah har haft några jobbiga nätter vilket nog beror på den analkande förkylningen.. Och är det så konstigt med tanke på vädret? Och så sitter man fortfarande ovetande om var man har människor... Och det är så tufft på många sätt & vis... Och ändå kan jag inte riktigt fråga rakt ut heller... och har inte helt svaret på varför... Jag sätter ärlighet så högt, nästan den viktigaste egenskapen någon människa kan ha som jag har i min närhet... Men det är ingen som någonsin bara säger som det är... Och mår dåligt av hela situationen som blivit... Och ensamheten är större än någonsin... saknad... Men var väl inte oväntat att man skulle skrämma bort alla som kommer in i mitt liv.... Jag skulle nog även jag ha backat om jag mött mig själv... eller för den delen läst min blogg... Och ändå kan jag inte riktigt släppa taget.... Jag vill inte... inte än i alla fall... Men hur ska jag fixa det som gått snett? Jag har försökt på alla sätt & vis.... Kanske det inte räcker..? Och med allt det där som rubbat mitt sinne så blir ångetsen inför helgen bara större & större.. Med barnen håller jag mig på benen... utan... och med vetskapen om ja........ den känslan är skrämmande...... Men måste tänka på dom i första hand & det är det jag gör i denna situationen. Eller ja alltid självklart... 

 Men utöver detta har helgen varit bra. Fick städat klart, vi har varit ute mellan regnskurar. Busat & haft kul. Hälsade även på en kompis förut och barnen verkade ha kul ihop. Var tvungen att hitta på något då jag kände mig så otroligt trött. Och det hjälpte för stunden att komma bort lite... 

 Och i morgon är det måndag. Ny vecka med jobb. Sista på en stund eftersom semestern är rätt runt hörnet.. Kan blir intressant hur det kommer gå. Dels med handen som värker utav h-vete men denna gång mer runt handleden. Och så är det att Noah börjar bli förkyld. Kommer febern antar jag att det är jag som stannar hemma.. 

 Nää i morgon hoppas jag att jag får den nya boost jag behöver. Lite mer energi & en bra natt i natt.. Hoppas tankarna & värk håller sig borta & att Noah sover hela natten.. Man måste ha drömmar, även små   

 Skulle behöva diska nu.. men tror inte jag ids.. Funderar på att investera i en diskmaskin, som tidig 30-års present till mig själv kanske.. Tänk att man snart är där.... usch... ska inte tänka på det nu.. Ger även det lite ångest.. 

 Men det blir nog bra.... 

Av Linda - 27 juni 2014 19:08

Känner mig helt färdig... totalt skrot & helt urlakad.. Orken & energin är som bortblåst. Haft stora problem att somna, och när jag väl somnat har jag vaknat flera gånger under natten & på det har det varit tidiga morgnar. En hand som värker & mycket i huvudet. Vädret som varit har ju heller inte hjälpt på energinivån   Är så trött på regn & att det är kallt. Kollade lite resor förut för skojs skull men när det är typ 20.000 kr det är prat på skräms jag lite. För all del, pengarna finns. Men känner att det inte är värt det. Som att betala fullpris för ex Noah som inte kommer minnas resan känns ju inte så kul. Så får spara & åka nästa år. Hoppas bara inte vi haft sommaren redan utan att den kommer tillbaka.. Haha hade tänkt skippa städandet denna helg för en gångs skull, men nu sitter jag & tittar utöver bombnedslaget så får nog bli att röja upp i morgon ändå. Inte idag.. Orkar inte. Hade även tänkt åka iväg till Arvika i morgon & på badhuset med barna & en kompis med familj. Men så visar det sig att det är stängt på helgerna under sommaren. Såå typiskt. Visst finns Askim, men tycker det är lite väl dyrt även för barn att gå in & så roligt är det inte där. Så får heller åka till en kompis en dag & leka lite. Bara för att hitta på något. Visst vi är ute ändå så länge det inte ös regnar. Skönt för grabbarna att få lite utlopp. För dom är som mig & har humör efter väder. Speciellt den äldste som åter tagit upp sin mindre trevliga attityd. Men men är ju i perioder det där. 

 Nej nu ska jag ha lite fredagsmys, alldeles för mig själv   

Av Linda - 26 juni 2014 19:48

Ja då var det helg igen. Så himla gött!! Och med mina underbara troll     Så detta blir bra. Och idag har det faktiskt funkat att jobba. Visst har man ju haft ont men inte så man gråter så då går det    Men har på något vis varit lite halv segt. Och när jag kom hem från jobbat dumpade min syster oss & flyttade vidare    Lite tråkigt är det allt eftersom man vant sig vid sällskap om kvällarna. Men men nu är det nystart för min del med start på måndag. Och detta ska bli bra! Dags att tänka lite på mig själv nu. 

 Drack kaffe hos grannen förut och fick pratat ut lite om vad jag hade på hjärtat & i huvudet & hon kom med goda råd jag tänker följa så får man se. Tänk ändå att man har så bra grannar. I ren allmänhet bor det riktigt bra folk här & det känns riktigt bra. Och det gör det mesta på att man trivs här   Tänker mycket på starten på semstern nästa helg. Och jag kan inte säga annat än att jag har sånn ångest redan nu... Barnen ska iväg på semester & blir borta fyra (!!??) nätter... Och det är det längsta dom varit borta från mig.. Visst en helg, dvs typ 2-3 nätter är ok.. Men fy för fyra nätter!! En sak om man är van typ varannan helg stuket men det är inte jag. Men jag försöker göra allt för att fylla dom dagarna med alla möjliga projekt för att hålla tankar & ångesten borta haha ja vissa anser nog att jag är löjlig men för mig är det länge.. Och man blir så ensam när kvällarna & nätterna kommer. Men men det ska gå det med. Hur det blir resterande under semestern har jag ingen som helst aning om. Får väl bara ta det som det kommer. Men känner nog att 5 veckor kan bli lite i det längsta laget med tanke på min rastlöshet haha. Men får bara hoppas sommaren kommer tillbaka med sol & värme så blir det nog bra   

Av Linda - 25 juni 2014 19:34

Jag har nu exakt 5 arbetsdagar kvar att jobba innan 5 veckors semester. Och handen har dom senaste tre veckorna fungerat & inte haft direkta smärtor. Men nu sitter jag här med ny svullnad & smärtor från hell...    Helvete också... Jag vet varför & skulle ha bytt arbetsuppgifter redan igår men så är man ju ett jäkla stön och man vill ju inte vara den som "ger sig". Så den sista timmen på jobbet idag var ett rent ja h-vete. Man biter ju ihop. Och så jäkla dum man är för man får inget tack för att man gör det man ska även om det gör ont. Och har bara en dag kvar på den stationen jag är på denna vecka.. Och känns idiotiskt att komma i morgon & säga att "tyvärr, det funkar helt enkelt inte". Fan också... det gick ju så bra igen & så hamnar man i exakt samma situation. Och att bli sjukskriven sista veckan innan semestern är ju heller inte aktuellt. Så jag måste bara bita ihop & åter leva på ipren. Är ju ändå bara några dagar det är prat på & det borde ju gå. Ska gå. 

 Annars är det helt okej. Fått röjt upp inne idag tack vare regnet    Så det känns skönt att ha lite ordning igen. Och så har jag nog även kommit fram till att jag nog ska backa lite nu även om något säger annat. Kanske är jag dum som gör det? Eller så är det till det bästa? Svårt att veta eftersom jag inte kan se in i framtiden. Nej inget som bara ska vara enkelt här i livet & börjar bli van vid det. Men på något vis har man godtagit att det bara är så & inget känns så tungt som det var. Och det är ju ändå positivt. Har även backat ur en resa jag egentligen skulle iväg på. Av diverse orsaker. Och efter mycket om & men fick jag äntligen ordning på mina semesterdagar. Puh, så nu kan man ta semester utan att behöva oroa mig & så får jag försöka rensa alla dagar innan april nästa år. Nej livet går vidare som alltid. Ha en fin kväll!

Av Linda - 24 juni 2014 19:54

Och det är ju faktiskt sant   Och jag har en tendens att hetsa upp mig innan jag ens vet orsaker till varför haha Men fick ett gott råd på jobbet faktiskt att man ska inte hetsa upp sig innan man har svaret för det är bara onödigt. Och det är ju sant. För jag hade hetsat upp mig när jag kom dit. Kollade min lönelapp och där stod det att jag nu plötsligt hade 9 dagar betald semester & att jag hade numera 7 sparade dagar. Reagerade på det eftersom månaden innan hade jag kvar 21 dagar & 5 sparade. Och då hetsade jag upp mig för på det viset så "försvann" typ 19 dagar bara så där. Och diskuterade detta & var irriterad. Men fick i alla fall ringt lönekontoret för att få svar på hur många dagar jag egentligen har totalt. Känns ju inget vidare om man går på semester & så har man plötsligt inga dagar att ta ut. Haha men fick i alla fall löftet att hon skulle återkomma om det i morgon. Så får vi se. Dagarna kan i alla fall inte bara försvinna det är ju bara så. Utöver det var inte dagen på jobbet superbra. Det var en del krångel så var mest därför. Inget allvarligare än så    Men så hände en grej efter jobbet (ännu en grej att man ska lära sig veta först). Jag går inte helt in på det. Utan jag blev paff & förbannad & när jag fick samtalet så sade jag exakt vad jag hade på hjärtat. Och jag blev faktiskt förvånad över mig själv. Något måste ha förändrat mig. För i normala fall hade jag i stället för att ta upp det gå & irritera mig över det. Men fick förklaring & lite prat hit & dit & sen var det bra. Jösses jag blir faktiskt riktigt förvånad över mig själv. Men det löste sig i alla fall. 

 I alla fall så har jag tänkt en del på helgen som var. Och nu fick jag förklarat lite hur jag tänker ang det. Jag skulle absolut inte ha något emot att gå tillbaka till den kvällen om igen, Göra om alltihop & kanske med någon liten ändring hihi   

 Så just nu känns allt bara toppen även fast jag på något vis inte riktigt vet hur det står. Men jag tar det som det kommer. Det som händer, det händer. Och det är mottot jag försöker leva efter. För man behöver faktiskt inte veta allt. 

 Fick idag hämta hem barnen tidigt från doms far. Han hade inte sin bil hemma, och att äldstesonen skulle sova på soffan kl 18 var inget jag ville. Men visst är det rätt typiskt att då får man hem två små griniga barn i stället & som då absolut inte är trötta. Även om dom är helt slut egentligen. Så det var en liten kamp att få dom att somna    och inte så konstigt egentligen. Dels har Noah plötsligt slutat sova hela nätter och dels vill båda upp tidigt. Och numera somnar Isak i min säng. Men måste ta tag i just det snart så det inte blir en ny lång period. Inte för att jag egentligen har problem med det, men man vet aldrig vad framtiden har i väntan   

 Haha och ser ni, jag kan faktiskt komma med positiva inlägg   Nej allt känns helt okej. Och har även bestämt mig för att när syrran dumpat oss så ska jag ta tag i mig själv igen med promenader & träning. För just det har varit extrem dåligt med. Nästan så jag blivit lite lat. Men det ska bli en ändring på   

 Nej lite tv tittande nu innan jag helt färdig går till sängs. Ha en fin tisdags kväll!!!

mmm

Av Linda - 23 juni 2014 18:57

Har så otroligt mycket som snurrar runt i huvudet... Inte något negativt.. egentligen.. tror jag.. eller nåt... Och jag skulle så gärna bara vilja rasa ur mig.. men inte kan jag skriva det här & heller inte prata med någon.. vilket känns otroligt jobbigt på sitt sätt... Just dom här tankarna har jag inte behövt ta ställning till... och självklart börjar jag överanalysera saker.. ena stunden känner jag mig så otroligt dum.. nästa skäms jag.. och sedan bryr jag mig inte... Men mest känner jag mig mest dum... åå vad jag skulle vilja bara rasa ur mig alltihop... Den där känslan att inte riktigt veta... Just det, var det här med kontroll ja haha. Det värsta är nog osäkerheten.... jämfört med alla andra känslor.. tycker inte om det.. Och dom stunderna känner jag mig otroligt dum... Just nu saknar jag den som var en så stor del i mitt liv.. Vill bara plocka upp telefonen & prata ur mig... Men jag vet inte om jag kan... Jag vill bara för att jag ska få ut saker & ting, och få en annan syn på saken... Men vet inte om det är rätt... baaah... Vill bara ha lite råd... 

 Samtidigt gnager det något i mig & helst skulle jag vilja "fråga" saker & ting rakt ut... Men vågar inte... Vill inte skrämma bort... Så jag får helt enkelt hantera detta jag aldrig trodde jag skulle behöva. Men det går bra.... Det är det här med tron, tro på sig själv. Försöka släppa in & ta åt mig oavsett hur svårt det kan vara.. Försöka lita på... ja allt det där... Men det är bara att ta saker som det kommer.. avvakta & se. Finns inget annat att göra... På sitt lilla vis är man nog bara en i mängden.. Är det inte så mån tro.. 

 Nej jag måste bara släppa det här oavsett hur mycket det surrar på. Jag & mitt analyserande huvud   Om man bara kunde sluta med det haha bara stänga av. Gud så skönt det hade varit.   

Av Linda - 22 juni 2014 11:53

Då var söndagen här igen. Varit en rätt okej helg ändå, eller mer än okej. Igår bestämde jag mig för att i stället för att sitta ensam hemma & glo så tog jag mig en tur till en kompis. Drack & pratade innan vi for iväg på dans. Blev en riktigt bra dans på alla möjliga sätt & vis, och även inte.. Inte för att jag dansade något heller.. haha Nej grejen är att man kan väl säga att jag släppte på alla hämningar, moraler. Kalla det vad ni vill. Jag hade kul helt enkelt. Men nu fick ju även dom som bara väntat på att ha något på mig. Ja nu fick dom det. Och det är väl det jag nog mest ångrar lite på.. Tänkte mig inte för & för en gångs skull tänkte jag faktiskt bara på mig själv. Och det är ju bra på sitt vis. Men idag är nog jag det stora samtalet runt i bygden. Men dom får bara prata. Jag vet exakt vad jag gjorde även om det kanske var lite extremt. Och om det bara var en "fyllegrej" eller inte. Ja man får se helt enkelt. Tar en dag i taget så märks det. För en gångs skull släppte jag loss vilket inte hänt på ja jag vet inte när haha så har folk ont av det så får dom bara ha det. Och visst är det konstigt hur jag är som en svamp med allt negativt & när man får komplimanger så blåser jag bara bort det. Måste börja tro på mig själv.. Men just dit tror jag att det är en väldigt lång väg att gå. Inget som kommer bara så där. Men oavsett i slutändan känns det bra även om det finns en gnutta ångest haha

 Nu är det inte länge kvar tills syrran lämnar mig. Känns trist faktiskt. Man har ju blivit van att ha henne här & det har funkat väldigt bra. Och visst har jag nog varit rätt snäll för inte mycket hon behövt göra här. Så det blir konstigt att plötsligt bli helt ensam igen. Men det är som det är. Nej nu ska jag nog försöka vila lite. Uuuh vad trött & sliten man blir dagen efter. Men inte så bakfull som jag var livrädd för att bli haha. Så lite vila & sedan försöka ta en promenad innan jag ska hämta mina älskade barn    

Av Linda - 20 juni 2014 19:26

Man kan inte förändra vad som hänt... man kan inte vrida tillbaka klockan oavsett hur mycket man önskar... Och just nu skulle jag önska jag kunde det... på sätt & vis & ändå inte... Och bara för att ännu en gång klargöra så är bloggen mitt sätt att få ut saker & ting & det är faktiskt inte alltid jag vill prata om vad jag skriver. För jag skriver för min egen del.. Men jag vet att oavsett vad jag gör eller säger blir det på något vis fel ändå... Ett litet sidospår... 

 Jag vet inte själv hur länge jag skulle vilja vrida tillbaka klockan... tillräckligt för att kanske ha gjort andra val här i livet.... Men hade jag gjort andra val hade jag inte haft barnen, och just barnen är mitt allt. Allt jag har   Jag hade sett fram emot denna dag på många sätt. Som en nystart kanske. Så blev inte fallet. Och spelar ingen roll vad andra säger. Jag ser saker & ting annorlunda än vad som nog var menat.. Men vad har det för betydelse i det stora hela? Känslan jag sitter med mer & mer är att det finns nog inget kvar här för mig. Och att det kanske är dags att göra slag i saken & ge sig av. Jag antar att jag ändå har ett mindre bra rykte här just pga allt jag skrivit officielt.. Det finns egentligen inget som borde hindra mig från att flytta, börja om.. Visst det är ju det med fast jobb som är kruxet. Utöver det finns det inte mycket mer. Visst det är ju även det faktum att barnens far "finns här". Nej jag vet inte.. har en sådan känslostorm innom mig nu... och ni kan inte dömma mig på något vis. Lev som mig ett tag så ska ni se.. Ta över allt jag bär, allt jag känner, allt jag tänker.... Sen kan ni dömma... Jag vet att det finns dom som redan dömt mig.. Fått en viss uppfattning. Kanske den är rätt, men se då även längre in i min själ... Jag har fallit i tusen bitar.. bit för bit har jag plockat ihop för att på nytt tappa en ny bit... Att tro att detta var livet jag valde är så fel... det var inget val jag hade. Och nu sitter jag här, på nytt i bitar.. Ville inte släppa barnen idag.. just för att jag visste så väl vad jag hade att vänta.... Men jag kan inte hålla fast vid dom av rädsla att jag då bryter... Men på sätt & vis är det ändå skönt att få vara helt total ensam.. Ingen syster, inga barn.. För då kan jag släppa allt.. Få ut känslor.. Men jag vet jag har saker att ta tag i. Ska undersöka saker & ting under semestern & sedan efter semestern ska jag även ta tag i annat... Jag bara måste & det vet jag.... 

 Och ni vet det här med ärlighet, hur viktigt det är för mig.. Jag uppskattar mer att saker sägs rätt ut till mig... Prata inte bakom ryggen på mig... Det sårar så otroligt mycket mer än att man faktiskt tar det till den personen det gäller.. Jag skulle så innerligt önska jag i stället för allt detta kunde berätta vilket underbart liv jag har. Hur lycklig jag är. Men det vore ren lögn.. Men jag vill ha det där lyckliga underbara hela tiden... Men just det ser mörkt ut.. Fan att jag är den jag är... Jag förbannar mig själv för den löjligt känsliga person jag är... Men det blir nog bra... till slut.. Motgångar på motgångar... Antingen vänder det, eller så tar orken slut... vem vet vad som först kommer.. jag kan inte avläsa nån framtid.. tyvärr... hade man ändå kunnat det skulle nog livet se helt annorlunda ut... Men då hade man inte överraskats på något vis.. Det sägs att det som inte tar död på en gör en starkare... 

Skapa flashcards