Har ingen ork kvar... inte till att göra nåt... Hade det inte varit för barnen vet jag inte..... Mår så fruktansvärt dårligt... Jag tål inte hur mycket som helst... Så stark är jag inte... nedslag på nedslag.. Konstant & hela tiden känns det som... Ensamhet & ändå aldrig ensam... Påfrestande... Ångesten som en klump i magen... Tårar som rinner... Hopplösheten.... Om man ändå kunde vrida tillbaka klockan...göra saker ogjort... Jag vet innerst inne att det kan bara bli bättre... Men just nu känns det som man bara ser en vägg, tjock & tung som betong... Bara mörker... Och jag vill falla... Och ändå inte om ni förstår vad jag menar... In i mörkret... En stund bara... Vakna upp & se nån typ av ljuspunkt... Jag orkar inte bo kvar här.. Visst det funkar.. men just det där att aldrig få vara för sig själv... Ett eget hem att pyssla om... Privatliv... Göra vad man vill utan hänsyn till annan än barnen....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag lever i en drömvärld just nu.. och drömmar ska man ju ha    men detta är en dröm jag hoppas innerligt ska slå in. Att jag inte tänkte på detta tidigare... Men samtidigt så lär man så länge man lever. Och slår drömmen in så är jag rätt säker på at...

Jaa.. rubriken stämmer bra överens med känslan jag har.. sammanfattar allt ganska bra... Jag är trött irriterad & fullständigt less på vissa & allmänt över allt.. Även på mig själv... Jag är mest irriterad över hur jag ställt upp så oerhört mycket & ...

Söndag morgon. Dimman ligger tät och graderna visar på 8. Hösten är ändå en fin årstid som jag även tycker om alla andra årstider   Alla har sin charm. Vad gör jag då uppe så tidigt? Haha ja det kan man undra sig för lyckades inte sova så mycket läng...

Då var jag åter där igen... muren har kommit åter på sin plats.. utsidan visar leenden och att jag har det helt fint.. fråga mig och det är det jag kommer ge som svar... för med vilken rätt kan jag må dåligt?? Jag som har så mycket.. och ändå faller ...

Ja så är det och så även årets semester. Men för egen del gör det inget. Jag är och förblir en rutinmänniska. Semester i all ära men nu ska det ändå bli skönt att få igång vardagen igen. Och jag är spänd för äldste sonens skull. Jag minns så väl min ...