Känns som om dom kommer med allt kortare mellanrum.. dom dårliga dagarna... kanske beror det på graviditeten & lite sömn.. Att jag ganska fort tröttnar, blir irriterad... Väldigt dårligt med tålamod.. Kanske jag får sova ut om typ 7-8 år.... Igår skulle fisen upp 05.30 jo jag tackar... Inget annat val än att stiga upp. Förutom min "morgongrinighet" blev det mycket bättre under dagen.. Lagade mat på kvällen där jag hade bjudit in föräldrar & syster. Blev en okej kväll & maten lyckad.. 

 Idag började lillfisen först vid 05.30, försökte få honom att somna om.. Till slut gjorde han det men det varade inte länge.. Efter en liten stund vaknade jag av att han petade mig i ögat & sade "öga".. Ååå vilket underbart sätt att vakna på    inte direkt.. Men då var det dags att kliva upp ja... Så ännu en morgon då irritationen tar överhand.. Hade god lust att gå ut att skrika.. Känner fortfarande så.. Lite i alla fall.. Jag skulle vilja resa bort några dagar.. Komma bort från husets fyra väggar... Bara kunna ta det lugnt, sova & njuta... Kanske det hade hjälpt lite på humöret jag haft den senaste tiden.. Känns som om mitt liv rinner iväg.. Eller vilket liv? Jag är hemma, jobbar eller ute hos mamma.... Nåt annat har jag inte... Wow vilket liv.... Saknar spänning, äventyr & pirr. Nåt som piggar upp...  Oroar mig för semestern också.. 5 veckor hemma!?!! Och chansen är väl relativt stor att det kommer regna... Gud då kommer jag bli helknäpp.. En sak är det om det är uppehåll & man i alla fall kan vara ute.. Men om det kommer sådana dagar som idag.. Istort sett konstant regnande... Oj oj skulle inte vilja vara nära mig då    skulle ha vunnit en massa pengar så jag kunde uppfylla några av mina drömmar.. Typ en resa nånstans... Det hade varit skönt.... Komma bort..... 

 Uuuh vilken gnällpelle jag är... Blir nog bra det här... eller nåt...