Haha jag måste skratta. Är inte detta sååå typiskt Töcksfors, små samhällen överhuvudtaget? Dessa underbara rykten. Har människor roligt på andras beskostning? Jo det kan man nog säga. Tydligen ska min man ( kallar honom fortfarande det) ha hittat sig en ny brud. Som ryktena säger. Detta berättade han själv för mig & jag bara skrattade. Tror inte ett dugg på dessa rykten. Helt absurt enligt mig. Och att han själv berättade om dessa rykten uppskattar jag. Ni vet ju hur det är, en får höra nåt av en och så vidare & till slut kommer det fram till oss det gäller. Nån måste ju förstås starta dom också. I alla fall så verkar det som om folk har roligt av att sätta ut rykten. Förväntar dom sig att vi ska bli ovänner? Just nu är den chansen liten. Vi pratar som riktigt goda vänner & litar på varann till hundra. Är så glad för detta. Att vi faktiskt kan prata med varann   trots allt betyder han enormt mycket för mig & han är far till mina barn. Det är sånt som händer att man går i från varann. Att man helt enkelt kanske inte passade så bra ihop som man trodde. Uppskattar honom, alla år & vänskapen vi har.

 Idag är en bra dag. En positiv dag då allt känns som om det ordnar sig. Och i slutändan gör det ju det   

Ja så är livet... väldigt mycke upp & ner på daglig basis... 2 veckor har gått. Isak finner sig mer & mer tillrätta med situationen... Fast nu vill jag ha nåt eget.. Få komma mig lite på fötter..Kunna se framåt.. Fast för att få eget måste jag också ha pengar.. Pratade med banken i måndags.. Tänkte det skulle vara enklare om jag visade mig.. Men icke... Visste ni att enligt doms kalkyler & som ensamstående ska man ha 16000 över!!?? Realistiskt? Inte ett dugg... Så där fick jag ingen hjälp... Igår pratade jag med socialen & försäkringskassan för att höra mig för lite om det finns nåt dom kan göra åt mig, typ bidrag få lägenhet tidigare osv... Men inte då... Så känns som än så länge denna veckan bara inneburit dårliga nyheter.. Var innom bostadsförmedlingen också.. Men inga positiva nyheter där heller.. Hon gör så gott hon kan men jag har få poäng osv... Jo tack... Tycker att dom kan ha vissa undantag där dom kan frångå det där poängsystemet... Har i alla fall anmält intresse för typ 5-6 lägenheter.. Från tvåor till treor.. så får vi se vad som händer.... I morgon ska jag dra med mig maken (vi är fortfarande gifta) på ännu ett bankmöte.. Så får man se vad som händer då... Behöver nåt positivt nu.... Nånting... Nån ljuspunkt.. förutom barnen då förstås     Mina underbara underbara barn.. 

För det första fick vi "sovmorgon", vaknade 6 och jämfört med dom senaste veckorna är det sovmorgon man kan kalla det för. Isak vaknade också på gott humör & hela dagen har varit okej. Varit ute & promenerat & lekt. Tankarna har hållit sig undan. Min plan för kvällen var egentligen att barna skulle till sin far & sova där för jag funderade på  att följa med mor & far på fest (fast nykter förstås) fast nu vet jag inte längre. Att visa mig "ute" & få en massa frågor lockar inte sådär supermycket.. Så vet inte vad som händer & inte hört nåt heller. Så vi får se vad som händer... 

 Sen finns förstås fortfarande stunder på dagen då man tänkar. "om jag bara" "vad om" och så vidare... Och självklart saknar jag en "hel" familj. Tufft ibland att vara själv med dom. Vill lägga minst möjligt med jobb på mina föräldrar när det gäller oss. Vi ska bara "bo" här & det är inte sak samma som att jag inte ska göra nåt eller få för mycket hjälp. En dag står jag där helt själv & måste lösa allt helt på egen hand. Rutiner med läggning av Isak & matning av Noah. Inte alltid lika lätt att få till & dom ögonblicken har jag varit glad att jag har nån här som kan ta Noah åt mig. Nej som sagt försöker hjälpa till med det jag kan & ta vara på barnen själv..

 Fast längtar efter ett eget hem... Nånstans att bo... Ska till årjäng på tisdag & då ska jag passa på att gå innom bostadsförmedlingen.. Det värsta är att jag fick höra av nån att det finns nån som fått en trea & kan flytta in 1 maj... Börjar undra lite för trots allt har jag en lite speciell situation... Eller? Den kunde faktiskt jag ha fått då som jag faktiskt vet har mycket mera behov av den... Blir lite arg över detta faktum... Jag som inte har nånstans att bo typ... 

 Och resten känns som om det kommer lösa sig.. Ska till den lokala banken på möte på måndag & om jag inte får den hjälpen där ska jag på möte på en annan bank på torsdag... Men får se hur det går först... 

 Allt ordnar sig i slutändan.. Är bara glad just nu för att det som sagt är en okej dag & jag börjar se framåt.. Fast man undrar ju hur livet ser ut om en sisådär 5-6 år... Återstår att se... Livet går ändå vidare på nåt vis....Fast ensamheten just nu är stor blir det nog bättre bara man kommit på fötter...

Väntar nu på att vårdnade blir fixad, att jag får en adress så jag kan flytta & söka bostadsbidrag... Hoppas det går undan & att man får positivt svar på tisdag....(och måndag)

Vilken jäkla skitdag.. Rent ut sagt. Allt känns pissigt & inget positivt med denna dag... Dels snöar det.. för fan det kunde väl ändå ha kvittat??? Sen ser det ut som jag måste sälja bilen för att ha råd att köpa möbler då jag inget lån får.. Varför? Tror dom plötsligt inte att jag ska sköta mig när jag flyttar för mig själv?!?? Har skött mitt lån sen dag ett så fattar inte alls.. Bara för att jag är mamma ledig?? Det konstiga är att jag själv räknade lite på det & fattar inte alls vad dom räknat på. Enligt mina kommande inkomster & utgifter kommer vi klara oss med väldigt god marginal.. Och så kom lönelappen i lådan förut... Ingen bonus utbetalning denna månad... Alldeles underbart... Dels har jag hittat en billig säng på blocket till Isak med lådor under & sedan en tvättmaskin på rea... Och ullared är bokad innan löneutbetalning nästa månad... Känns som om allt bara skiter sig idag... För allt det kan jag bara glömma... Idag är ångesten STOR... För en vecka sedan tog jag med mig barnen & flyttade ut ur huset....   Just i denna stund vill jag vrida tillbaka klockan en vecka tillbaka... göra ett annat val än jag gjorde då.... Kanske ändå saker skulle ha löst sig.. Nu är allt försent... Allt är bara hopplöst... Trött på att packa allt jag äger & har.. Speciellt när jag ändå inte har fått nån lägenhet än... Och om jag ingen får.. Vad gör vi då?.... Fan också!!!! Just nu vill jag bara bryta ihop en stund... Försvinna från denna jord... För ett ögonblick.. Tills allt löst sig.... Om det nu gör det.... Men måste hålla ihop... Försöka i alla fall... Allt för barnen.. Mina små prinsar      det bästa jag äger & har.... Tack & lov för dom....... 

Tar en dag i taget. Men börjar bli bättre. Må bättre osv. Isak däremot har blivit svårare. Argare. Vaknar på natten & är riktigt urförbannad. Tar upp till en timme att lugna honom. Som oftast skriker han att han vill åka hem. Gråter & skriker. Tur Noah är rätt så van för han vaknar sällan av det. Läggningen är också svårare än vanligt.. Guud vad jag vill ha ett eget hem!! Fast än så länge funkar det faktiskt så här också. När Isak är på dagis ägnar jag dagarna att packa vad jag äger & har. Man har rätt mycket ändå måste jag säga. Fast har inte mycket möbler & sliter lite med detta faktum. För att skaffa möbler måste man ha pengar... Och av just den varan är det ont om för tillfället. .. Men allting ordnar sig.. Och annars? Klart man funderar & undrar osv... Vissa saker ter sig märkliga... Men men... Nej som sagt vi börjar må lite bättre. Man får bara ta en dag åt gången..... Vill snart ha svar på vissa funderingar.... Får nog det frampå... 

Och så måste man få in vissa rutiner på vissa saker.. Viktigt med det, för barnens skull. Rutiner är bra. För alla    

 Nej orkar inte skriva mer. Trött i ögat.. Dels uppe på natten & sen tidiga morgnar... Livet som "ensam". Tufft ja jag säger inte annat. Klart som f det stundvis är riktigt tufft...

 Men det blir väl bättre.

 Hej & hå

Jag försöker hålla ihop mig själv på dagarna..för barnens skull, men när kvällen kommer & dom sover är det som svårast... Vad har jag egentligen gjort? Har jag förstört livet för alla? Jag kan knappt sova & äta... försöker som sagt vara som vanligt... för barnens skull... Fast inuti mig är jag sönder... Bruten... och jag bara gråter & gråter.... 

När jag ser dig vill jag bara vrida tillbaka klockan... slänga mig om halsen på dig & bara hålla dig hårt & nära.... Saknar dig så otroligt mycket..... Älskar dig fortfarande.....

Barnen sover än tack & lov men får se hur länge till det är tyst. Känner lite att jag måste klargöra vissa ting efter mina föregående inlägg. Har blivit en hel del frågor om detta. I onsdags när jag skrev att det var över mellan mig & maken så innebar det också att jag flyttade ut så att säga. Bor för närvarande hos min snälla mamma    Detta gjorde vi just på grund av barnen. Trodde inte det skulle vara så nyttigt för barnen att bo kvar när det ändå var slut. Rätt eller fel? Jag vet inte. Känns inte alls bra när äldsta sonen tittar på en lite ledsen och säger: "Åka hem mamma, jag vill åka hem"   Då kommer mina tårar tillbaka & allt känns åter hopplöst. Just nu har jag inget hem att erbjuda dom. Bara denna tillfälliga lösning hos min mamma. Och detta är en omställning för oss alla. Jag försöker hjälpa till med det jag kan & försöka vara minst möjligt i vägen. Inte heller inte så lätt med en son som är högt & lågt tidvis. Och hans humör är tyvärr mer åt det arga hållet. Och det är ju ändå inte så konstigt egentligen då det blivit som det blivit. I alla fall skrev jag ett inlägg häromdagen att det var slut & att vi var (är) vänner. Vi har trots allt 7 år ihop & två underbara barn. Visst har det inte alltid varit toppen & det säger sig ju självt. Då hade jag aldrig flyttat. Varför vi bröt var oss båda. Nåt mer än det behöver ingen veta. Hade igår börjat få saker & ting på avstånd & helt plötsligt får jag ett sms från nån okänd som skrev vissa saker. Och detta blev jag förbannad på. Dels inte kunna tala om vem denna någon är & sedan komma med en sådan sak. Min första känsla var, aldrig. Men denna någon har ändå lyckats så ett frö av oro & osäkerhet. Men ska lita på min magkänsla & inte tro nåt innan motsatsen är bevisad. Väljer att göra så- Ska börja se framåt istället för bakåt. Detta blir nog bra. Bara man får ett eget ställe att bo. 

 Och sen säger vissa till mig: Men ni är ju gifta. Du har rätt till hälften. Öööh nej. Kanske jag har det juridiskt men jag är ingen sådan person. Har inte betalat en krona för att bo där så nej. Huset är hans & resten av det han köpt är likadant. Visst har man lagt några kronor i huset så sett för man har ändå velat göra om vissa saker osv. Tex Isaks rum. Men jag tänker inte kräva nåt. Inte en chans i världen. Jag har också varit med att slita på det. Så nej ni behöver inte säga till mig vad jag ska kräva osv. Vi har varit ense om detta från första början. 

 Nej nu har barnen vaknat & en ny dag börjar ta form & en förhoppningsvis blir det en okej dag.