Orsaken, börjar med det    varför jag inte bloggat. Dels har jag inte haft nån lust alls & andra orsaken är att jag fick hem babytäcket som jag nu broderar på varje gång jag har en ledig stund, typ så fort sonen sover   och det är också enda möjlighet till att blogga är just när han sover. För tar jag fram datorn & han är vaken ska han bara trycka & pilla på allt. Så det är ingen ide. Lägger upp lite bilder nu från semesterveckorna. Var på camping en dag också med Mariann & söner och hälsade på hos hennes mamma. En alldeles underbar dag. I alla fall lite bilder som utlovat. PS. ÄLSKAR min nya kamera!!! När jag gick igenom bilder nu kom jag på att nu är det dags att beställa hem kort & lägga in på USB... fy farao inte gjort det sedan fisen typ var 10 månader & gissa om det är en del kort :-/ nej ska avsluta här med bilder för sen ska jag åka till min son som är hos min mamma & pappa. Längtar efter honom   

Ja då har 5 veckor passerat och i morgon är det åter verkligheten,rutiner, & jobb som väntar. Känns lite både och får jag nog säga. I början av ledigheten hade jag nästan panik över 5 veckor och första veckan var definitivt mindre rolig då det bara regnade & rastlösheten var total. Men när man tänker tillbaka har det gått jättefort. Eller lagom fort kan man väl säga. Vad har hänt under semestern då? Jo dom första veckorna, inte ett skit   Sedan blev det en tripp till Västerås för att se min mamma hoppa fallskärm. Tuff mamma jag har   Hon tyckte det var riktigt härligt. Dagen efter det gick resan till Karlstad & på ultraljud. Och där fick vi se den lille röra sig & armar & ben & allt var bra. Fått många frågor om vi såg vad det var & mitt svar där är då som nu & framöver: Kanske, kanske inte    Oavsett så är det inte säkert utan litar mer på min egen känsla & drömmar, som jag inga haft sen UL   men så är det. Sedan blev det en liten semester tripp till Norrköping & kolmården. Vi var borta i två nätter & jag njöt. Verkligen njöt. Och Isak var faktiskt jättesnäll hela resan & annars mesta av tiden. Var "lite" gnäll i början när vi gick in i parken. Då var det inget som var bra. Men efter att ha stoppat i honom lite sött var det inga problem. Som sagt en riktigt underbar tur, & det var så härligt att få komma hemifrån. 

 Och så blev det tusenfryd en dag. Tyvärr fick jag i stort sett inte åka nåt men var ändå nöjd att bara gå där & alla andra verkade nöjda & glada. (Hela min syskonflock var med) Och så blev det Waterside kväll med tjejerna. Hade skitkul. Skulle nästan tro jag blev full haha. Kvällen avslutades i Marianns golf med ragg på ragg. Och igår hade vi grillkväll. Allt jag säger om det är att den kvällen blev inte riktigt som jag hoppades. Men så är det bara ibland.

 Förutom detta så kan jag nu ibland känna bebben utanför magen. Små små rörelser (än så länge   ) Kan bara säga att jag lääängtar till december nu!!! Och Isak har börjat ropa, då menar jag verkligen ropa på Mamma när han vaknat efter lur lr natt. Haha tycker det är så härligt att höra. Pratar mer & mer & för att inte tala om att han tar efter. Så nu får man vara försiktig med vad man gör & säger. 

 Och förra lördagen körde min pappa av vägen med MC.. Kunde ha gått riktigt illa men nu sitter han hemma med fraktur på handled & nyckelben & en bristning i en ryggkota... Tur det gick så bra   

 Nej det får bli allt just nu, datorn slocknar snart & jag ids inte plugga i kabeln haha Bekväm just nu. 

 Hörs senare & med bilder!! Lovar. Ska photoshoppa lite senare. 

som tog åt sig av det jag skrev om min vän & skriver att du hatar att folk skriver om dig. Kasta inte sten i glashus. Du skriver ju om mig?!? Och det roliga är att jag skrev inte ens om dig. Lilla vän du blev inte nämnd alls av denna person. Så tro inte att allt kretsar sig runt dig. Jag kan också bli förbannad men tar det något modnare än du. Och det är kanske inte så konstigt då jag levt några år längre än dig. Och en annan sak. Du måtte tro att folk är dumma & blinda. Jag är lett folk som tror jag skriver om den eller den osv. Kanske jag skulle nämna namn hädanefter. Nej jag gör inte det. Yttrandefrihet javisst men jag sätter ändå en gräns. Det var allt från mig.

Ja i morse bestämde vi oss för att ta en sväng till strömstad. Så packade väskan & fixade oss. Och stoppade in vagnen i bilen. Sagt & gjort & iväg det bar. När vi efter en stund kom ut på Haldenvägen sade maken att det var nåt som inte var som det skulle. Stannade bilen men nej han förstod inget. Så åkte en liten bit till & det var fortfarande inte som det skulle. Vid detta laget hade äntligen fisen somnat lite men fick bli en ny stopp. Och då visade det sig att höger framhjul inte svängde som det skulle. Visade sig att hans stag som han bytte igår (!!??) hade gått av.. Skit kul.. Det var bara att vända om & köra försiktigt hem... Jodå det var den turen.. 2 1/2 timme i bilen utan vare sig nytta eller nöje    och maken mindre nöjd vill jag lova vilket är förståligt.. Så vi får göra ett nytt försök med min bil en annan dag.. För hans går inte köra förrän framvagnsinställning blivit gjord... Inte som planerat men det blir det sällan    inget vi kan göra åt nu. Så nu är man åter hemma & lill fisen får en liten lur till då han sov typ bara 10 min.. 

Annars har jag mycket i huvudet... Känner nån som inte mår så bra... Mycket som hänt i denna persons liv & förlorat människor denne har tyckt om... Varför ska det bli så? Goda vänner som plötsligt inte pratar mer... Vänner som ställer upp men som till slut inte orkar av diverse orskaker... Ord som blir sagda men inte menade... Jag vet exakt hur det är.. Har varit där själv... Det som irriterar mig mest är att jag borde ha sett detta tidigare... Men jag har haft fullt upp med mig själv & mitt mående som jag äntligen fått bukt på... Hur ska jag hjälpa denne komma vidare?.... Hur hjälper man nån som egentligen ingen hjälp vill ha?.... Mitt hjärta blöder & hade svårt att somna av mina tankar.... Snälla vännen... tänk dig om.... du har dom som bryr sig... tänk på det..... 

Och annars har jag rensat lite i vännlistan på fejan igen.. Också detta av diverse orsaker.. Dels för att dom under 16 tycker jag inte har nåt där att göra & sen andra av diverse orsaker.. 

 Och bara så ni vet. För er som inte tycker att folk ska få klaga då behöver ni inte läsa min blogg. Här lättar jag mina tankar & funderingar. Vilket jag har all rätt till. Vill jag klaga på väder & vind gör jag det. Jag tvingar INGEN att läsa.

Hej & hopp, over & out

Och "bara" 4 kvar    & vad har hänt? Haha inte ett skit. Och vädret ska vi inte alls prata om. Fy & usch & blä    inte en enda dag med uppehåll mer än max ett par timmar. Och under den stunden har vi passat på att vara ute. Promenerat & lekt. Kan lugnt säga att det varit en relativt lugn vecka. Och låång.. Har väntat in broderiet som jag beställde för över två veckor sen men tror ni det har kommit? Nei inte då & börjar bli stressad. Och sugen på att börja med det. Så dyker det inte upp på måndag ska jag skicka ett mail. 

Och annars då? Jo jag har faktiskt mått bra dom senaste fyra dagarna. Inte alls varit sådär ledsen & deppad utan varit på relativt gott humör fastän vädret varit deprimerande. Och växer gör jag. Jo tack. Men har haft huvudvärk dom sista fyra dagarna.. Inte konstant tack & lov. Men varat i typ 4-5 timmar med uppehåll på ett par för att sedan få tillbaka det. Funderar på att ringa BM ang detta. Kan ha med blodtrycket att göra. Men samtidigt är det bara det som är problemet. Just nu i alla fall. Annars har jag känt av bebben varje dag den senaste tiden   Härligt. Och nästa vecka är det ultraljud    ska bli kul att se den lille igen & kanske bara kanske få veta kön. Lutar åt att jag vill det just nu. Men det får vi se då. Viktigast är att den är frisk. Nej nu verkar det som fisen vaknar till & slut på lugn & ro    Han är i 150 när han inte sover så här är det fullt upp.

 Ha en fortsatt trevlig lördag! 

Känslan av att allt stryps åt.. inte kunna andas.. hjärtat som slår fort & oroligt... Allt trycks ihop i halsen... Tårarna kommer & man mår skit... Fan..jag vill ju för i helvete må bra. Njuta & längta efter den lilla som ligger där i min mage. Vissa säger ååå bebis mage typ & jag känner bara rysningar längs ryggraden.. Känner mig bara fet & äcklig. Och inget som passar... Förutom mamma kläder & vissa av dom är lite förstora... Så nej fy... Varför mår jag så här??? Jag vill känna mig lycklig & vacker & allt det där som hör till.. Mådde ALDRIG så här med sonen    min prins... Och tycker synd om min make som måste gå igenom mitt humör som är totalt i dass & fruktansvärt negativt till allt som är... Alla runt mig... Som får stå ut med detta... Hur ska jag komma upp igen & njuta?.... Passa på & leva... Undrar om det är så att jag oroar mig för att när detta barn kommer är det slut med mig? Att det då bara är barn som gäller? Åååå hjälp mig nån....

Har mycket i huvudet för tiden.. Inte alltid lika positiva tyvärr men det är väl så. Tänker både framåt & bakåt. Har i alla fall haft några bra dagar nu som jag mått relativt bra. Vilket är bra. Har två dagar kvar att jobba nu innan 5 veckors semester.. Uuuh läänge.. Och jag hoppas verkligen på fler soldagar än dom med regn.. Men man får väl se hur det blir med det. Är det nåt man inte kan göra nåt åt så är det vädret. Men känns ändå som dom sista veckorna kommer bli lååånga. Har inget inplanerat under semestern förutom ultraljud. Och när jag ändå är inne på det finns det tankar runt just ett ultraljud. Vissa verkar vara helt könsfixerade. Måste veta typ. Själv är jag osäker. Sist gång med Isak sade maken prompt nej & så var det med det. Fast då var det en "han" redan från början & jag hade ju rätt   Denna gång har jag ingen känsla alls. Är bara "den" i magen. Inte han & inte hon. Klart det vore kul om det kunde komma en tjej i familjen men blir lika glad oavsett    Har alltså inte bestämt mig om jag vill veta könet före december. Inte säkert dom kan se heller. Den enda orsak skulle vara för enkelheten. Om jag kan plocka bort eller fram alla killkläder jag har. Om jag kan handla lite lila. Oavsett måste jag gå igenom garderoben till Isak & alla kläder. Ett projekt under semestern. Vissa av kläderna är bara Isaks & inget nån annan ska ärva. Typ det första han hade på sig & vissa andra kläder. Det ska sparas till han själv en dag förhoppningsvis vill & får egen familj. Andra projektet jag har är att brodera babytäcke till skrutten i magen. Gjorde ju det  med Isak så då får jag göra det med denna också. Väntar bara på att det ska dimpa ner i postlådan så jag kan börja. Känner att det kliar i fingrarna efter att börja. Enda chansen jag har till att sy är på kvällarna & en stund på dagen när Isak sover & det innebär att det kommer ta tid innan jag får det klart. När jag gick med Isak & hade havandeskapspenning fick jag sytt en hel del för då hade jag bara mig själv att tänka på. Lite annorlunda nu. Men hoppas det kommer snart så jag kan börja om inget annat. Och så jag har lite att hitta på under semestern.   Är en rastlös själ så kan behöva att ha nåt att hänga fingrarna i. 

 Annars på jobbet är allt bara bra. Lite trist att det finns dom på samma avdelning som inte bryr sig om hur det går eller effektivitet osv. Tycker det är jättesynd när vissa av oss gör vårat bästa för att hålla igång effektivitet osv... Men är väl tyvärr så. Jag kräver inte att andra ska jobba som mig men att dom gör sitt bästa & det vet jag att vissa inte gör... Det är bara så... & så har jag blivit en liten "mini gruppledare".. Detta för att jag vill ha koll & minsta möjliga rot & krångel & för att vissa inte ska stå på samma ordrar. Kul med ansvar men också tungt ibland. Att folk inte kan tänka själv... 

 Men men så är det.. Nu ska det slappas lite. Fisen har lagt sig & jo nätterna har blivit mycket bättre. Sover i stort sett hela natten i egen säng. Fast gärna uppe före 06 men det får jag överleva. Får väl kanske sova lite under semestern när maken går upp med honom hahah ja vi får se på det   

Ha en fortsatt trevlig kväll. Lovar att lägga ut bilder igen snart. 

Jag vill känna mig lycklig.. Njuta & må bra.. Vara mitt glada jag... Hela tiden.. Desvärre är nedturerna fler & fler & jag mår bara sämre & sämre... Förstår inte vad det är med mig... visserligen var jag ibland känslosam när jag gick med Isak också.. Men inte på detta viset.. Inte så här nere... Känner mig som värsta bitchen till tider & vet att jag är hemsk att leva med just nu. Och detta faktum får mig att må ännu värre... Att jag får människor runt mig att må dårligt & att dom blir påverkade av mitt humör... Jag känner mig bara fet & ful... Blir äcklad av mig själv... Och att jag ständigt är trött & att ingen ork finns.. Och min fina fina son.. Som börjat lite smått i trotsåldern.. Vägrar lyssna, stortjuter när han inte får som han vill. Och när inte det hjälper så slår han. Jag försöker behålla behärskningen. I morse åkte han först in på sitt rum där han satt & stortjöt & när han kom ut &  skulle göra om samma sak & jag fortfarande sade nej började han slå. Sänker mig då till hans nivå & säger lugnt & betämt att så får du inte göra. Det är fy. Till slut lugnar han ner sig. Men just då frestas tålamodet till max men ändå stolt att jag inte brusar upp utan tar det relativt lugnt & bestämt... Men tack & lov är han oftast en glad & nöjd liten pojk & han kan verkligen få fram ett leende.    Men rår inte för att jag känner dårligt samvete inför honom.. Att inte orken finns att busa & leka hela dagen. Jag vill vara en aktiv mamma... Inte en trött fetknopp... Som jag känner att jag är nu.... Jag vill hitta tillbaka till MIG... må bra & känna att jag är värd nåt... Betyder nåt... Viktig... Jag vill ha ett liv.... förutom familj osv... Hitta på saker... Gärna med familjen... Men oftast krävs pengar oavsett vad man ska göra... Och pengar finns det inte gott om.. Jag klarar mig bra, absolut... Men nåt extra finns knappast.., Och vet att nästa år blir det inget alls över... Då har man två barn som ska ha det ena & det andra... Haha hur blir det då inte om 10 år? Nej jag måste göra nåt åt mitt "mående"... Skärpa till mig... Unna mig egentid med Gizmo en timme om dagen.... Inte alltid lika lätt tyvärr att få till det... Röra på mig... Få tänka på mig en stund... Kanske jag skulle må något bättre av det... Måste snart må bra... För allas skull.. min egen framförallt.. men också för sonen & maken.. Männen i mitt liv    men hur ska jag få till det där att bara må bra?....... Inte vet jag.....