Dom senaste dagarna har det åter hänt något med min hand    först har det börjat med att man vaknat av att handen "somnat" och det är obehagligt. Stundvis obehagliga stickningar.. Nu idag började den åter svullna & känner att det inte står helt rätt till.. Men som man säger på jobbet "bara att bita ihop" haha och det gör man ju. För man har den moralen. Har muskelavslappnande hemma så får ta det innan jag sover & hoppas det hjälper så jag i alla fall kanske slipper vakna av domningarna.. Och har planer på att påbörja julstädning i morgon.. Just nu finns ingen ork eller lust... Och enda helgen innan advent som jag är ensam & utan planer så ska det bli av måste det ske i helgen.. Ska även jobba några timmar på lördag.. Kan vara skönt att få lite extra pengar innan jul.. 

 Men det var det här med ork.. skulle önska jag kunde få lite av barnens energi så man orkar med... Och tänker mer & mer på det här med att man alltid är så "snäll".. man ställer upp i vått & torrt & ändå så får man oftast ingenting tillbaka... Och jag börjar känna mer & mer att man ska ta ännu mer avstånd... Har en grej jag ska ge tillbaka i gentjänst till någon, sen tror jag att jag håller mig undan... En stund.. till nästa år.. haha nej men börjar tröttna rejält.. så snäll man varit.... 

 Nej usch.. är otroligt negativ just nu nog beroende på att man hela tiden är så trött & orkeslös... Energi.. ja tack.... blir nog bra....

Ja nu är det en stund sedan jag skrev.. mycket har hänt sedan dess & ändå inte... Ja fredagen kom & hade sådan ångest & ont i magen... allt var så otroligt tungt... Klockan tickade på & jag lämnade barnen hos sin morfar.. sedan tog jag med mig min älskade hund & åkte till vetrinären... vägen var tung & jobbig... visste ju vad vi skulle dit & göra... Tårarna rann & rann... hjärtat brast.. hjälper väldigt lite att man gång på gång fick höra att man gjorde rätt... Vetrinären pratade med mig & tyckte även hon att jag tagit rätt beslut efter att ha hört min historia... Men det kändes inte så.. och det gör det inte än heller... men innerst inne vet jag ju att det var rätt.. Men saknaden är enorm & skulden stor.. för på sätt & vis är det ju ändå mitt fel allt som blivit... men oavsett var det en fin stund.. satt ner, hade Gizmo i knät hela tiden.. smekte honom & pussade honom.. talade om hur mycket jag älskade honom.. ba om förlåtelse... satt med honom där ända in till slutet.. Han somnade in i mitt knä... en sista stund med bara oss    Min älskade vän... förlåt än en gång för vad jag gjort dig.. att det inte kunde bli som jag helst hade velat... förlåt...

     R.I.P Gizmo 2009-05-06    2014-10-31       

Och annars har helgen varit helt okej även med sorgen i hjärtat.. Barnen har inte reagerat så mycket på att han är borta.. Och fredagen gick jag ut ändå.. Behövde det. Var kul absolut men blev lite full & lite känslig.. Haha även lite ångest efter den kvällen då man gjorde något dumt.. Men men så är det. Full & tanklös. Men åkte hem tidigt då det blev lite känsligt. 

Och lördagen myste vi bara & bjöd in familjen på mat. Skönt att få annat i tankarna. Och i söndags så fick jag en fix ide haha ni skulle sett mig. Fick för mig att vända på soffan, så medans jag hade påbörjat bak av tekakor så skulle jag även skruva isär soffan. Så det var in med plåt i ugnen, ut i vardagsrummet skruva lite, springa in & byta plåt & så höll jag på en stund. Effektiv heter det    Haha och två ungar på det. Men allt var klart inklusive städning till klockan var runt elva & det var dags för lur på Noah. Och gissa om jag är otroligt nöjd med resultatet av den lilla omöbleringen. Tänk att så lite kan göra så mycket. 

 Annars rullar livet på... Händer inte mycket utöver det & efter allt är jag helt slut... Inte kommit igång med vad jag föresatt mig men just nu finns ingen som helst energi.. åter igen är det lite mycket.. och har kommit på vad jag önskar mig i present... allt jag önskar mig är ett lugnt år utan några större händelser... "all i wish for christmas". Men jag ska göra mitt för att det ska bli så bra som det går med saker jag kan påverka. 

Jag tar det här en gång, endast en gång & jag vill inte ha några frågor eller kommentarer på detta.. Är så in i helvete svårt som det är... Och jag är full i ångest & magen värker.. Hjärtat gråter & jag känner att jag är totalt misslyckad... Men efter en ny händelse i morse var jag tvungen att ta ett helvetes beslut.. Och ni som ej har djur har ingen som helst aning hur det är... Att ens behöva ta ett sådant beslut.. som efter sist gång hoppades jag aldrig skulle behöva ta igen.. Då var visserligen min älskade bästa vän gammal.. så är inte fallet denna gång... Min underbara Gizmo.... jag ville aldrig behöva göra detta.. Men jag måste.. du mår inte bra hos oss... du får helt klart & tydligt inte det du behöver här hemma... Och att hitta ett nytt hem åt dig tror jag i slutändan inte är det rätta för dig.. Du har alltid varit min, endast min.. Och har någon passat dig har du oftast bara legat & sturat... Men som det är nu så går det inte längre... Du får inte det du mår bäst av för tiden finns inte för dig som jag skulle vilja.. Hade livet sett annorlunda ut hade det varit en helt annan sak... Jag tar på mig skulden men ändå inte... Och innerst inne vet jag att detta är rätt för dig... Hur för jävla svårt det än känns så vet jag att du kommer få det bra dit du ska.. Och inget kommer du märka.. Och jag ska stå vid din sida ändä till slutet... Min vän... mitt troll... Älskar dig så otroligt mycket... Denna sista kväll ska vi kramas & vi ska njuta.... 

 Och ni kommer nog ifrågasätta mig.. jag förväntar inget annat.. det som skjer i morgon är fruktansvärt tufft... ni anar inte....... Men det är som det är... och när man tagit ett sådant beslut vill jag att det ska skje snabbt.. att dra ut på det hjälper ingen alls.. Och har så gått det går försökt förklara för min fyraåring varför det blir så här.. Och han vet ju hur Gizmo varit/är & att det bottnar i att han inte mår så bra... Och att jag fortfarande tänker gå ut i morgon står kvar på planen.. Just för att få tanken på något annat & sedan ska jag låta sorgen komma... det blir en stor saknad... Ingen som hoppar av glädje när man kommer hem efter jobb.. Helgerna utan barn kommer bli ännu tommare... Ingen som tittar på en med en sne mun & tänderna framme... Ingen som kommer tassande & vill ha kos... Det blir ett enormt tomrum.... Hade jag bara haft en annan situation här i livet.. en annan sits.. men jag kan inte tänka så.... Det är som det är.... tyvärr...  

Ja då är onsdagen även den snart över.. Inte varit någon jättebra dag. Starten var inte alls bra då jag helst ville stanna kvar i sängen & innan vi äntligen kom iväg på dagis undrade jag med mig själv varför jag brydde mig om att ändra tiden. Men det funkar även om det stundvis kan bli lite krångel & stress. Men men det är så det är just nu. Annars har dagen varit si så där. Lite krångel & inte haft en enda dag med verklig flyt. Och det blir det ju heller inte i morgon då det är städning på schemat en stund. 

 Och idag har jag stått upp lite för min mening. Och det känns otroligt bra. Att jag fick förklara hur jag såg vissa saker & att jag fick en liten förklaring varför. Kan eller vill inte skriva helt vad det gäller för egen del och andras. 

 Men så är det. Känns bra i vilket fall & fått en lite annan syn på saker. Annars är det bra här hemma. Funderar mycket på det här med Gizmo & ännu inte helt kommit fram till något helt hundra.. Men när man pratar med människor & får höra vad dom skulle gjort i min sits så förstår jag nog mer & mer hur jag nog måste göra.. Och dessutom måste det ske innom snart framtid.. Just för att katten inte ska bli helt för beroende av honom för då kan det bli tufft för henne.. Så har satt en tidsfrist & händer inget mer innom den perioden finns det bara en sak att göra... 

 Men just det ska jag inte tänka på mer just nu. Allt jag har i tankarna är fredagen    Längtar otroligt mycket. För en gångs skull har jag faktiskt ordnat barnvakt för att jag ska ut hihi och det händer typ aldrig eftersom jag anser att jag faktiskt kan gå ut när jag inte har dom. Men nu händer det något stort & jag vill otroligt mycket så därför har jag gjort som jag gjort. Det enda som skulle få mig att ändra på detta är om barnvakten blir sjuk eller någon av barnen. Då stannar jag hemma. Ska inte säga detta högt egentligen men jag blir sällan sjuk så (tvi tvi) skulle inte tro jag hamnar där nu heller. Haha tror jag har ett otroligt bra immunförsvar & så är jag duktig på att ta naturmedicin så fort jag märker av ex förkylning. För faktum är att jag kan inte bli liggande sjuk. Det funkar helt enkelt inte med två barn man ska ta hand om. Nej det ska som sagt bli otroligt kul att komma ut nu. Har inte helt bestämt mig om jag ska klä ut mig eller inte. Men oavsett är jag sugen på något nytt så funderar på att ta en tur på centret i morgon när barnen är hos sin far för att kika lite. Kanske det dyker upp något. Vi får se. En dag kvar nu så är det äntligen helg    

Ja då är halva arbetsveckan gjord. Puh.. Har varit en lång dag idag & inte riktigt haft "flytet". Och barn som inte sovit så bra under natten hjälper ju inte direkt till.. Och detta jävla väder hjälper ju inte till med något energi byggande    Är så otroligt less på detta gråa väder.. Och vadå 15 pluss?? När vi snart är inne på november månad.. Känns inte alls rätt.. Jag önskar mig minusgrader & gärna sol... För som det är nu blåser man bort & får inte lust med något.. Skulle behöva snart ta "julstädningen" men det lockar inte alls med detta väder.. Men men det måste ju vända någon gång... Hoppas jag.. annars mår vi bra. Lite trötta & slitna men så är det. Har inte mycket mer på hjärtat just nu. Ska väl sätta mig ner & betala räkningar & försöka komma ikapp lite här hemma kanske innan det blir kvällen.

Ja då var söndagen här & även den sk vinter tiden. Ute är det grått & blåsigt. Men det regnar i alla fall inte. Har sovit helt okej när jag till slut lyckades sova. Har haft mycket i huvudet & ja jag vet att man bara ska låta bli att tänka så mycket. Men i bland kör huvudet sitt eget lilla race så även nu.. Och tänker på det senaste året & allt som hänt. Tänk att så mycket kan förändras & ändras på så kort tid. Jag är inte deppad eller ledsen. Det som har varit har varit & det är som det är. Livet rullar på oavsett.. Och man kan heller inte ändra på saker som varit. Det är ju bara så. Men det finns ändå en hel del saker jag saknar med det som var. Vill egentligen inte gå mer in på just vad. För det kan ju ändå inte bli någon förändring. Sedan sitter man ändå kvar med känslan "tänk om" vad hade det blivit då. Ja ni vet sådan som jag är   Men jag försöker tänka fram & njuter av varje minut, i alla fall med barnen haha för när jag är ensam som nu kan jag inte påstå att jag direkt njuter av det. Blir bara otålig & rastlös. Och snart träder vi in i ännu en ny månad. Och börjar känna av lite ångest inför det faktumet. Dels går tiden så himla fort & dels så har jag aldrig riktigt tyckt om att fylla år. Haha varit sådan sen jag blev 18    Dom senaste åren har inte varit så farliga men just detta år har jag lite små panik för. Och så funderar jag på, ska jag fira det eller ska jag låsa alla dörrar & låta dagen passera i sin stillhet. Kommer jag senare att ångra mig om jag inte firar det? Är ju ändå en "stor" dag eller? Först var min tanke att jag skulle ordna en rejäl fest. Men seriöst, vad är poängen egentligen? Man bjuder in alla man "känner" & får en rejäl fest, men hur "falskt" är inte det egentligen? För varför slå till med en rejäl fest för människor man aldrig pratar med annars? För det är ju så det är. Har knappt kontakt med någon. Och aldrig typ att någon hör sig av till mig. Det är ett fåtal människor jag har kontrakt med. Varför? Jo det kan man undra sig men grejen är nog att folk tröttnat på mig & inte orkar med mig. Och klandrar ingen för det. Jag hade en period där det var mycket upp & ner. Så jag har inga svårigheter med att förstå det. Jag är & har aldrig varit någon "lätt" människa att ha med att göra. Och just därför har jag även helt & hållet tagit avstånd. Nej så det här med min födelsedag blir nog inget med. På själva dagen kanske jag bjuder in familjen & dom som står mig närmast men mest troligt blir det nog inget alls. Kanske rent av åker bort. Var vet jag inte än. 

 Nej allt rullar på & satsar på det som jag själv tycker är viktigt & för mig är det allra viktigaste ja gissa    Barnen, självklart mina barn    Och tänker även en del på framtiden & vad jag har på gång där. Men för att det ska kunna gå i ordning måste jag ha ett samtal jag helst hade velat slippa.. Men jag måste ta tag i det just för våran skull.. Det är ändå vår framtid det gäller på sätt & vis. Och då kommer man in på det faktum att jag ska & måste lära mig att tänka mig för hädanefter. För denna sits hade jag velat slippa & vill slippa det framöver också. 

 Annars idag blir det inte mycket. Ska snart ut på pw med Gizmo. Och utöver det finns inget planerat. Lite små pyssel bara & kanske brodera lite innan jag äntligen får se mina barn igen. Och idag ska jag nog be att få hem dom tidigare med tanke på vändning av klockan. Vilket jag inte förstår vitsen med. Har aldrig gjort det heller.. Men men, det är nu en gång så & åter dags att vänja sig vid nya tider. Fördelen är ju morgonen helt klart. Blir nog bra.

 Ha en fin söndag! 

Jaa redan rastlös... Och nästan exakt 30 timmar tills barnen är hemma igen haha ja så är det.. Och inte bra att vara så rastlös för då blir man bara sittande & tänka. Och man ska inte tänka så mycket    Jag kan ju alltids hitta på nya projekt men just nu vet jag inte riktigt vad.. Igår fick jag städat & idag har jag jobbat & även gått promenad.. Så nu sitter jag här & funderar på vad mer jag kan hitta på... Har äntligen slutat regna nu & det gör att man får lite förnyad energi. 

 Och annars? Jo i onsdags morse fick jag hämta Isak på dagis då han plötsligt fick feber. Och i och med att jag visste att jag även skulle vara hemma torsdag pga detta hämtade vi hem "Busan"    Dom första dagarna var helt hopplösa med skällning från Gizmos sida men det blev tack & lov mycket bättre. Hon är verkligen en mycket charmig katt men jösses vad hon kan skrika. Haha nu söker hon uppmärksamhet i stort sett hela tiden & skriker. Men även mycket gosig. Så än så länge funkar det bra. En annan femma är problemet som kvartsår med Gizmo.. Det funkade en liten stund med hans humör men nu har det åter ändrats & i torsdags bet han mig när jag skulle slänga ner honom från soffan eftersom han skulle "ta" Isak som bara skulle ha sin kudde som Gizmo låg på.. Och det gör att jag nu inte vågar ha kvar honom.. Har funderat på att omplacera honom fast som min kollega sade: Vågar jag ha det på mitt samvete om det skulle hända något? För det är svårt att plocka bort sådant när det väl har kommit... Och jag börjar inse att nej det vill jag ju inte... Helst av allt skulle jag önska jag hade tid & möjlighet att ge honom det han behöver men det finns ju inte.... Och om han har börjat så så är ju frågan om något alls hjälper på humöret... Jag vill inte riskera att han plötsligt sitter i ansiktet på någon av barnen... Han har nypts förut men inte något allvarligare förutom nu när han bet mig för då bet han verkligen... Han har försökt tidigare när jag jagat honom från soffan... Men då har han inte lyckats få något tag.. Men det gjorde han nu... Nej så även detta måste jag fundera lite på.. Jag måste göra det som är bäst för alla parter... Och inte tänka på mig först... Får se vad jag kommer fram till.... Oavsett är det ett tufft beslut...

Ja så är det. Man har sina upp & ner stunder & det har nog varje människa egentligen.. Och just i denna stund är det lite ner. Inte något allvarligt men lite ledsen bara.. Varit en lång dag & är nog mycket därför.. Och händelser jag helst velat vara utan... Och fått mycket i huvudet igen.. funderingar på ditt & datt & inget jag kan skriva av mig heller... Och i slutändan tanken på hur dum man varit... Jag är & förbliver en filosof   Men inte så att jag är nere på det viset så det är det ingen fara med. Men som sagt... Jag förundras över mig själv åter igen på att man är så jäkla dum snäll.. Jag är & har varit.. och det kan just nu kosta mig mitt mål... Men men någon gång ska man väl lära & det är aldrig försent. Och vissa saker har jag ju redan lärt mig & om det är åt det positiva eller negativa hållet är nog diskuterbart.. Livet går vidare & detta kommer passera. En stunds tanke som strax är förbi.