Ja så har denna "första" lediga dag sett ut för min del väldigt kortfattat. Och jag är helt slut.. mm det kallar man ledigt avslappnad tid. Jösses vilken dag.. nästan så man ångrar lite att man inte jobbat istället.. Dagen började 5.15!!?? Då vaknade Isak & ville absolut inte sova mer... nähäpp bara att gå upp & försöka undvika att väcka minsten som faktiskt gick bra. I frågasatte ännu en gång varför i all världen han sover länge hos sin pappa men inte här hemma? Svaret jag fick förvånar mig egentligen inte och om jag litar helt hundra på det svaret.. nja... men det behåller jag för mig själv vad jag fick för svar... Sedan vaknade Noah vid 6 & då var allt igång. Dom är vänner ena sekunden för att i nästa bråka & så har det fortsatt hela dagen typ... Vi klädde oss & gick ut. Solen var framme & lite snö på backen så det var pulka åkning & lek som gällde. Underbar stund. Då är alla vänner & käftsmällarna uteblir (återkommer om det). Sedan blev det en tur på öb för behövde glödlampor & barnen fick välja ut en liten grej till sin pappa. Så åkte vi innom min pappa & systrar. Var där en stund innan vi kom hem & då var det åter dags med bråk & allt som hör till.. Och jag är helt förtvivlad... jag vet inte alls hur jag ska hantera situationen med den yngste..... Har aldrig varit med på maken... helt plötsligt får man ett slag i huvudet/ansiktet.. speciellt om man säger nej till något... Försöker gång på gång på gång säga att man får inte slå, det gör ont.. Då bara tittar grabben på en & slår igen... Hjälp mig någon!!! Hur ska jag få honom att sluta? Har snart försökt med allt... Och det är ju inte bara mig han slår... vem som helst.. Isak, katten, familjen... Man har god lust att ge en örfil tillbaka men för det första kommer det aldrig att skje & oavsett så hjälper inte det på något vis för då gör man ju likadant... Jag lovar, den grabben är full i f... vrång & bångstyrig.. haha han har ju självklart sina goda sidor men för tillfället syns inte dom sidorna så ofta eftersom den sk trotsen lyser i genom allt.... Undrar vad jag gjort för fel eftersom han håller på, på detta viset?? Isak var aldrig sådan, hans trots var mer i munnen än i händerna.... Och det är fruktansvärt tufft att helt mo alena stå med detta.... Någon som har några andra tips på hur man plockar bort sådant? Jag lyssnar på alla råd jag kan få för börjar ge upp...... 

 Men annars är det bra haha utvilad lär jag inte bli men ändå försöker jag hitta på saker med grabbarna & har lite planer den 5 januari med dom. Men fram till dess är det inget på tapeten. Möjligt att vi hittar på något helgen som kommer men vet inte riktigt vad än. Blir nog bra det här & speciellt om vädret är bra & det inte regnar