Har mycket i mitt huvud jag skulle vilja få ut... men inget jag känner för att skriva här... skulle kunna men ändå inte... känslan av att man egentligen inte betyder nåt.. Att man liksom blivit "utstött".... och just nu är det en tuff känsla.... har ändå varit en lyckad dag... men märks på Noah att det tar på det här med dagis.. han är trött & sliten & då är inte humöret på topp... Och inte mitt heller just nu... jag får andas & ta saker med lugn & ro även om jag själv sliter med andra känslor just nu.... så mycket som jag ställt upp...... Nej ingen bra eftermiddag just nu... i morgon är det ledigt från dagis.. då ska vi istället åka till Arvika & till en specialist med Isak. Ska bli spännande att se vad dom säger... Nej jag får återgå till barnen & mitt stök.... släppa tankar & känslor för stunden.... 

Det hade jag aldrig trott. Dag två med inskolning är nu över. Och jag, jo jag är helt jäkla slut. Vet inte var jag ska göra av mig. Vill bara lägga mig ner & sova    Hade ju aldrig i världen trott att det skulle innebära nån större förändring. Det är ju bara knappt två timmar om dagen det är prat på. Men oj oj oj... Och hur min dag startade idag satte nog sina spår. Först precis innan vi skulle gå så har man en treåring som totalt vägrade lyssna, en stressad mamma på det. Ja ni förstår. Min tanke med det hela blev: Hur blir det inte när vi ska iväg ännu tidigare & jag ska på jobb? Vill inte ens tänka på det. Jo i alla fall tycker jag om att vara ute i god tid & tänkte vi skulle ut med sopor innan vi gick på dagis. Så när vi äntligen var klara att gå & fått ut vagnen, och skulle till att stänga & låsa. Vad f tror ni händer? Jo då smet hund jäkel ut. Och är den saken lös så tar det tid. Saken är ju även den att han hela tiden varit van att få följa med när vi promenerar men det går ju inte nu. Stressad som jag redan var. I alla fall stod jag där med två barn och en hund lös som vägrade komma. Fy fan vilken start. Min snälla granne kom ut & försökte hjälpa mig få in honom eller locka in honom hos henne då han varit där tidigare. Men allt förgäves. Längre ner i gatan kom en hund ut & då tänkte jag att äntligen kanske jag fick en vettig chans att få tag i honom. Och jo halleluja det funkade tack vare att hunden var en tjej & kissade    Detta tog väl runt 20 min. In med sopor & hund & typ springa till dagis. Och vi kom precis i tid. Och över till inskolningen, vilken skillnad på mina barn. Noah bryr sig i stort sett inte ett dyft om mig. Däremot visar även Isak sitt "rätta jag". Men det är ju så när mamma är i närheten   Och när vi ska gå hem vilket vi gör före 11 så slår Isak sig vrång. Samma visa var det igår. Han vill inte med hem, vill stanna kvar. Blir otroligt ledsen när jag äntligen fått honom att gå och utbrister "jag vill ju äta mat på dagis". Och känslan över hela inskolningen blev bara jobbig för mig, och för Isak. Det är ju inte så det ska vara. Men fick pratat om det med dagis & kommit fram till en lösning. Så slipper jag förhoppningsvis den konflikten. Och det att man är sliten själv är nog att nu är dom båda hemma samtidigt & länge. Och jag ensam med allt. Men det är ju så... Och förutom att vara trött & sliten mår jag bra. Skrattar lite åt mig själv efter helgen    Jag är duktig på att ge råd till andra men att själv följa dom är visst värre haha Gud blir så trött på hur feg jag är. Skulle verkligen behöva "släppa loss" & följa mina egna råd jag ger till andra. Haha jag hade oavsett kul & mer än det behövs inte nämnas. Även dagen efter var bra. Och för att inte prata om igår. Tjenare vilket vårväder! Helt alldeles underbart. Jag & barnen var ute typ två timmar på eftermiddagen. Dom njöt & jag med! Men nu lär det nog ta ett tag tills vi ser solen igen. Man får njuta så länge det varar!

Sitter här och avnjuter en kopp te. Njuter av tystnaden & att faktiskt få lyssna på radio    Och ja just nu omfamnar jag lugnet av att bara vara för mig själv. Barnen är hos sin far. Självklart saknar jag dom men just nu njuter jag faktiskt lite. Och att få sova tills jag själv vaknar. Och när dom blev hämtade igår gick allt relativt bra. Var tvungen att följa med upp till bilen då Isak absolut ville det. Han blev inte helt nöjd när han förstod att han faktisk skulle sova där. Då ville han inte. Men blev inte det stora bråket om det tack & lov! Och fick ett ordentligt hejdå.   Annars har det inte hänt så mycket här. Varit rätt lugnt. Jag & Noah har bara tagit det lugnt dom sista dagarna vi hade ensamma. Han är en riktig mys pelle & vill gärna sitta i knät. Inte så lätt när båda vill det samtidigt. Men allt går   Och igår när Noah sov hjälpte Isak mig med städning. Haha min fina pojke    Han var så duktig så. Han var även ute en sväng. Och ja, han får vara ute ensam. Jag ser honom hela tiden från köksfönstret så inte så att han är utan tillsyn. Och han var väl ute typ en halvtimme innan han följde med in för då var vi tvungna att väcka Noah som sovit i typ tre timmar!?! Inte så konstigt om han sover länge då det varit morgon vid kvart över fem i snart en vecka   Men men, och min förkylning hänger kvar. Mest bara näsan som är problemet   Men jobbigt nog när man försöker göra nåt & stundvis är huvudet tungt. Men så länge det inte är värre än så ska jag inte klaga. Hade planer idag på att tvätta bilen. Inte varit gjort sedan jag köpte den   Men är ett sådant jäkla väder ute så vet inte om det ens är nån ide. Fast hellre ny skit än gammal. Blir värre att ta den invändigt när det är sådant väder. Jag får se vad det blir till. Ska i alla fall snart få på mig träningskläderna & ut på promenad. Blir inte mer än en promenad idag pga förkylningen. Men både jag & Gizmo behöver det. Få lite frisk luft i skallen. Och vet ni, jag är så jävla trött på människor som försöker ge mig dårligt samvete! En sak ska ni vara medvetna om, sånt funkar inte längre! Jag tar inte åt mig. Jag har absolut inget att ha dårligt samvete för. Jag har bara varit snäll. Alltid! Men när ändå inget händer så får jag nog. Jag har förändrats. Mycket. Jag är så mycket starkare. Och jag är inte dum. Jag har varit blind men nu ser jag. Trött på att bli utnyttjad, manipulerad och trött på att många försöker ge mig dårligt samvete utan orsak. Då blir jag bara arg. Men jag är så glad att sådant inte biter på mig längre. Och att jag insett vissa saker som jag nu försöker göra något åt. Försöker få bort "dårliga människor" som ger mig fel energi i mitt liv. För det är det sista jag behöver. Men sedan sist ska ni veta att nu ligger jag inte & glor i timvis innan jag somnar. Så nåt har hänt. Jag mår mycket mycket bättre. Och ännu bättre kommer det bli. Jag är på rätt väg. Jag klarar "tjafs" och "bråk". Jag fixar det. Och jag ger aldrig upp. Denna helg blir en bra helg. Jag bara känner det! Hoppas det blir ett faktum också. Ha en fin busväders dag!  

Det är ett steg fram & två tillbaka. Man kände att äntligen kan allt fungera som det borde göra. Man tror man kommit överrens & att man kan vara "vänner". Vips så ska det startas en diskution som jag faktiskt är helt oskyldig till denna gång. Jag är inte helt blåst vad folk än må tro & tycka. Jag tycker om att veta vad mina rättigheter är. Jag undersöker & gräver tills jag fått svar. Jag ger mig inte med det första. Och just det är nåt jag lärt mig det senaste året. Att inte ge upp.  Stå på och faktiskt hålla det. Jag tänker inte skriva mer än så av diverse orsaker. Men jag ger mig inte. Så enkelt är det. Och måste jag krångla i genom saker & ting gör jag det. Jag har växt till mig på alla sätt & vis. Men blir så trött på folk som tror dom kan manipulera mig. Det är slut med det! Jag har gjort mina misstag & jag lär mig även av dom. 

 Och så är jag så besviken på vissa människor som inte ens kan höra av sig... Man tackar för det liksom.. Vad kostar det att skicka ett sms liksom? Men men jag klarar mig ändå... Ge & ta finns nåt som heter.. Och jag är trött på att ge & aldrig få nåt tillbaka. 

 Och annars då? Jodå här har vi fortfarande väldigt tidiga morgnar    när den ena vaknar väcker den andra, jagar upp varandra så det är hopplöst att ens försöka få dom att somna om. Mina små troll   Men men kan lika gärna vänja sig då det snart ändå är dags med tidiga morgnar. Så nu har jag & Noah bara denna dagen & i morgon ensamma innan det är dags för inskolning. Ska bli spännande. Och utöver det mår jag helt okej även om det är lite små "tjafs". Och så har jag typiskt nog fått början av en förkylning. Så här är det att kurera med dunderdroppar. Och vet ni, jo allt löser sig till slut   

Hur saker & ting kan ändras? Jag fick på nåt vis "hjälp" från helt oväntat håll igår. Det var precis som om det ramlade ner en krona i mitt huvud & klirrade till. Man började inse vissa saker som ändå legat där i bak huvudet. Och kanske är det så att man blivit lite "manipulerad". Men är det så konstigt egentligen om man varit lite "blind" en period & litat på sådana man egentligen inte skulle? Oavsett kändes det som om en börda lättade från mina axlar. En tyngd som försvann. Nu säger jag inte att det var detta jag behövde eller så och att jag nu är fri från bekymmer    Frågor kvarstår & jag är inte helt dum heller då    Och frågor som aldrig kommer få svar på. Men oavsett känns allt mycket lättare nu & ett steg mot rätt riktining. Har ju fortfarande saker att bearbeta & helt & hållet bli klar med. Men som sagt, gjorde saker lite lättare för mig & förstår lite mer. Och har själv insett att nu ska jag börja se saker lite annorlunda. Och jag kanske varit jäkligt orättvis men samtidigt är det egentligen inget jag ångrar. För faktum kvarstår. Och att jag har svårt att lita på människor kommer även det att kvarstå. Jag är inte längre "blond" som tror att det finns gott i alla. För mig måste man nu bevisa att man kan lita på dom. Och när vi är inne på just det, har inte jag världens bästa vänner så säg!!    Dom är verkligen där för mig & kommer när jag behöver. I söndags kväll bröt jag ihop. Informerade min vänn om detta. Och helt plötsligt kommer både hon & min andra vän. Och det gjorde allt så mycket lättare. Fick skrattat & gråtit & råd. Kanske dags att jag verkligen börjar lyssna också?    Men oavsett så är jag så himla glad att dom finns i mitt liv    och ser vilken tur jag har. Det är dom enda två människor jag litar på helt & hållet! 

 Och annars händer det inte mycket här. Min minsta låg utslagen i feber igår. Har aldrig nånsin sett honom så förut. Efter lämning på dagis kom vi hem & då somnade han på köksgolvet. Lade honom i sängen där han sov 2,5 timme. Vaknade, bara gråt. Fick alvedon & somnade om & sov till halv två. Min syster kom innan jag skulle hämta Isak så jag slapp ta ut stackaren. Tack för det!!    Sedan piggnade han till en liten stund innan febern åter kom tillbaka. Han somnade vid 18 & sen var väl natten lite orolig. Så här var vi uppe före fem men inte så konstigt när han sov så mycket igår. Och eftersom jag inte fick gjort nåt igår, ja gissa hur det ser ut? haha mmm där kan man se bevis på vad som händer om man inget gör   Idag verkar han i alla fall piggare & hoppas få gjort lite här. Blir oavsett en lång dag för oss alla. Men vi ska nog få denna dag att gå också. Och ja idag mår jag bra   

att göra, skaffar man sig nya projekt. Jodå det är mig i ett nötskal för tiden. Ett exempel, röjer & plockar undan. Säljer & ger bort. Möblerar om & städar i skåp & lådor. Byter gardiner ett ex antal gånger. Ja allt för att ha i händerna. Jobbar & grejar tills jag typ stupar i säng. Allt för att slippa sitta med tankar & bryta ihop. Och så har man barnen som även dom håller en igång. Jodå får se hur länge jag får skriva här då minstingen nog vaknar från sin lur snart. Och får se hur länge jag får sitta här för den äldste    Nej som sagt håller jag igång håller jag även tankarna borta. Visst känner jag av ibland att kroppen tar lite stryk då jag håller på från morgon till kväll & här en kväll var jag så slut i kroppen att jag mådde sjukt illa. Var nästan så att jag trodde det var kräksjukan som kommit. Men ett dygns vila så var det över & man satte igång igen. Till veckan är sista veckan för Isak ensam på dagis    Sjukt hur fort tiden går. Och sista veckan jag har möjlighet till egentid med Noah   Och så blir jag lite små stressad, för då ska man ju göra "allt" man inte hinner eller orkar när man börjar jobba. Ja ni förstår nog. Har lite små fix kvar som jag ska ta under veckan & sedan är jag nog så att säga redo. Eller det är jag ju ändå. Fast skulle ha varit & fixat nya arbetskläder. Allt jag har i skåpen är typ två nummer förstora. Men får använda bälte så går det nog en stund    Det är ju bara sååå snyggt med förstora kläder som hänger & slänger    Nej det blir nog bra för mig & barnen med nya rutiner. Ska bli skönt. Att typ åka jobba, stoppa en bok i öronen & slippa tänka. Och prat på bok, måste se till att ladda hem ett antal så jag har. Och tänkte på det förut att nästa vecka har jag varit anställd på jobbet i 8 år!?! Uuuh man får ju lite noja av det. Visserligen gått hemma typ tre av dom. Men ändå. Men jobbet i sig är helt okej & kommer överrens med dom flesta kollegor. Så ja jag trivs nog. Fast nu är det nog en del nya där som jag inte känner & själv har jag ändrats väldigt mycket det sista året, både fysiskt & psykiskt. Men man ska nog gå till sig. Nej nu vaknar nog Nosisen snart så får avsluta. Sedan ska vi nog promenera till min kompis. Kombinera nytta med nöje   

Hej! Är inne på andra dagen som jag faktiskt mår okej. Otroligt    Och känns bra. För min egen del & andras. Fast saken är ju den att jag hållit mig sysselsatt typ helt till jag lägger mig & då har det gått bra. Det är ju så fort jag tillåter tankar att komma som jag kraschar. Och vet ju även jag att det kommer ske igen. Jag är inte färdig & är medveten om det. Men så länge jag håller igång så går det bra. Vet ju att det orkar man inte hålla på med & att till slut tar det slut på saker att göra. Exempelvis idag, nej då började jag möblera om i köksskåp. Haha superlätt med två busungar hemma   Men det gick & jag blev klar. Så var det ut med barna & åka & handla. Mat för veckan & nya skor till minstingen. Känns lite små surt måste jag säga. Har ju fodrade stövlar efter Isak, men dom kan han inte ha för dom går han ur    så det var bara vackert att köpa svindyra gortex skor. Tur det var lite rea på dom   Han börjar ju på dagis snart så är ju ett måste. Och det känns bra att komma in i arbetslivet igen, nya rutiner. Fast nu när jag är som jag är, dvs kaos i huvudet. Minnet är som bortblåst. För er som varit genom detsamma vet ni vad jag menar. Man klarar inte koncentrera sig & lyssnar inte riktigt & glömmer t o m vad man själv ska säga mitt i en mening. Jätteknäppt men ja så är det. Och på så vis är jag lite oroad att dom kanske planerar sätta mig på nåt helt nytt. Tror inte jag skulle fixa det riktigt så bra nu & är rädd det i så fall blir för mycket.... Måste ta mig ett snack med min chef tror jag. Så han också förstår. Gaah ska inte vara lätt.. sedan har jag ett annat lite dilemma... Men känner bara jag tänker på det börjar det där sippra fram så vi låter det vara.. varför förstöra en bra dag? 

 Jo dagen fortsatte med bak med äldstemann, middagslagning & allt sånt vardagligt. Letat fram massa gardiner jag ska sälja. I förra lägenheten hade jag en hel massa fönster så nu har det bara blivit liggande & bättre nån annan får nytta av det. Nej nu ska jag njuta av lite egentid framför tv & hoppas det där fortsätter hålla sig borta.. Men tyvärr känns det inte så nu..... Men hoppet är det sista som lämnar en sägs det.

Jag skulle önska jag kunde lägga mig, sova & sen när man vaknar så var allt det onda som bortblåst. Att det inte längre fanns kvar.. Bara poff så blev det borta.. Verkligheten ser annorlunda ut... Jag är så trött på att ena dagen må okej för att nästa krascha.... Det är jobbigt för mig, jobbigt för folk i min närhet... Jag önskar så innerligt att bara må bra.... Men nej det gör jag inte.. Att det skulle bli så här kunde jag aldrig drömma om... Jag har alltid varit känslig.. men det här?..... Att jag som så starkt försökt stå på helt egna ben ska möta "väggen" på detta vis... Och undrar gång på gång "vad har jag gjort för fel som förtjänar detta"..... Och att aldrig veta vad som utlöser nästa anfall.. det kan vara i stort sett vad som helst.. en låttext, en scen från en film ja typ vad som helst.... Hade jag inte haft mina barn, vänner, familj... ja då vet jag inte om jag hade fixat detta.... Jag försöker stå med rak rygg.. klara en dag åt gången.. För så är det nu.. Nu handlar det om att ta sig i genom en ny dag... Det handlar inte längre om att leva...utan överleva... Men vad fan... jag vill inte leva så!!! Jag vill leva för att leva! Och nej allt är inte bara svart.. Jag kan även känna glädje.. som ex när min äldsta son ligger i sin säng, sjunger "blinka lilla stjärna" för sin bror. Det är nåt som värmer mitt hjärta & får glädjen att sprida sig. Och är otroligt tacksam att jag även känner glädje... Idag är ingen bra dag... Men det är okej, jag får ha en dårlig dag. Och barnen är inte hemma så idag kan jag bara må som jag gör.. I kväll när dom kommer hem ska det värsta vara över & jag kan koncentrera mig om dom. Fokusera & få kaoset i huvudet att lägga sig den stunden.... Än en gång ett mörkt trist inlägg... Men detta är mitt sätt att få lite utlopp.. och tvingar aldrig nån att läsa... Det gör ni på egen hand... Men ibland vet jag också att det kan bli lite väl mycket & kan se illa ut för dom som inte känner mig eller min situation... Men så är det...